Sidor

2013-04-24

Det dynamiska förhållandet mellan kodifierad och icke-kodifierad kunskap


Av Peter S. Adler
Ur förordet
Varför ger Tankeverksamheten ut en rapport om icke-kodifierad kunskap och dess interaktion med kodifierad? Är inte det ett lite väl perifert ämne, av föga intresse för arbetarrörelsen? Nej, vi menar att det inte är det.

Icke-kodifierad kunskap är kunskap av ett slag som inte kan förmedlas av bokstäver, siffror eller grafiska framställningar. Om vi talar om arbetsrelaterade färdigheter handlar det om yrkeskunnande som bara kan läras genom att arbeta tillsammans med någon som redan kan det. Ett klassiskt exempel är Bessemerprocessen, den nya teknik att tillverka götstål som i mitten av 1800-talet fick omvälvande betydelse för den industriella utvecklingen.
Vid ett visst skede av processen måste tillförseln av luft regleras, och det var nödvändigt att det utfördes med hög precision i rätt ögonblick, i rätt temperatur och med rätt tempo. Henry Bessemer sålde licenser med tillstånd att använda hans nya patenterade metod, men hamnade i rättsprocesser med fabrikörer som inte fick metoden att fungera. Bessemer anklagades för att vara en humbug och bluffmakare. Men saken var att det inte gick att skriva instruktioner som förmedlade den färdighet som krävdes; det var kunskap som inte var kodifierbar, enda sättet att lära sig var att arbeta tillsammans med någon som redan kunde det.
[...]
Vi träder allt mer in i vad vi kallar kunskapssamhället, där kraven på särskilda färdigheter, kognitiv förmåga, flexibilitet och social kompetens stegras. Men vi befinner oss ännu i skiftet, och den vanligaste produktionsformen är i dag en blandform, en hybrid av push och pull, exempelvis Lean production eller New Public Management. Analysen talar dock om för oss i vilken riktning utvecklingen går. Man kan på goda grunder anta att dessa sinsemellan mycket olika produktionsformer, som båda har betydande
tillkortakommanden ur ett pull-perspektiv, kommer att överskridas.
Läs rapporten nedan eller ladda hem den som .pdf via denna länk

2013-04-17

Jämställdhet är lösningen

Idag skriver Tankeverksamhetens Ann-Sofie Hermansson i Göteborgs Posten.

Den europeiska ekonomin står inför två rejäla utmaningar. Den ena är att sätta fart på den haltande tillväxten. Den andra är att hantera åldrande befolkningar där pensionsavgångarna blir allt fler.
Nu höjs röster för att vi borde jobba till runt 70. När moderaten Ulf Kristersson hävdar att man har ett ansvar för att hålla sig i fysisk trim blir det rent skrattretande. Det är nog många ute på byggena och i hemtjänsten som önskar sig en bättre hälsa. Men det är trots allt arbetslivets villkor som i hög utsträckning avgör hur vi mår på äldre dagar. Med bättre arbetsmiljöer skulle fler av dem som idag blir utslitna strax efter 60 kunna jobba fram till 65.
När vi lever längre behöver vi arbeta mer, annars blir pensionsnivåerna för låga. Men det finns faktiskt andra lösningar. Varför ska vi arbeta längre när det finns så många som vill arbeta mer? Förra veckan arrangerade Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg ett seminarium med LO i Västsverige, IF Metalls avdelning i Göteborg samt Socialdemokraterna i Europaparlamentet på temat vad ökad jämställdhet kan göra för tillväxten och jobben i Sverige och Europa.
Annelie Nordström
foto:Anders Nilsson
Annelie Nordström, ordförande för Kommunal, konstaterade att om vi gjorde heltid till norm även i de kvinnodominerade yrkena skulle detta generera alla de extra timmar som krävs och mer ändå. Höjningar av pensionsåldern skulle på det viset bli överflödiga. I samband med seminariet släppte Tankeverksamheten en rapport med rubriken, ”Har vi råd att inte satsa mer på jämställdheten?” författad av David Ljung.
Den europeiska ekonomin står inför två rejäla utmaningar. Den ena är att sätta fart på den haltande tillväxten. Den andra är att hantera åldrande befolkningar där pensionsavgångarna blir allt fler. Enligt Ljung är ökad jämställdhet en central faktor för att möta de dubbla utmaningarna. När svenska kvinnor gick ut på bred front i arbetslivet kallade vi det för en jämställdhetsreform. Men det var även en absolut nödvändighet för svensk ekonomi. Sverige hade inte råd att inte låta kvinnor arbeta.
Gör tankeexperimentet att Grekland, Italien, Spanien med flera skulle lösa barn- och äldreomsorg så kvinnor kunde börja förvärvsarbeta på allvar. Enligt Ljung skulle BNP i EU kunna öka med hela 29 procent om arbetsmarknaden blev helt jämställd. För Sverige är siffran 21 procent. Vi är vana att betrakta jämställdhet som den demokratiska fråga den absolut är. Men faktum är att den därutöver antagligen är den bästa lösningen på den ekonomiska krisen i Europa.
Så gärna en bra pension till alla kvinnor. Men först ett rejält arbete det går att försörja sig på.
Läs krönikan i Göteborgs-Posten här.
S

2013-04-02

Arbetsförsäkring åt alla!

av Lars Ag, Bo Elmgren, Helmuth Föll, Sune Gidgård & Stig Lahti

Ur innehållet:
Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas. Det kräver stora och ofta hittills helt oprövade insatser för utbildning, rehabilitering, praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket, mycket annat.
Arbetsmarknadsinsatserna bör breddas och använda nya medel, sådant som tidigare inte har fått kallas arbetsmarknadspolitik. Även längre och mera avancerade utbildningar, också på akademisk nivå.
Det kostar pengar. Mycket pengar, till att börja med. Men betydligt mindre efter hand, när samhället kan få lägre kostnader för arbetslöshet och skatter från växande arbetsinkomster. 
Ett skäl till att vi väckt och utvecklat idén om en allmän försäkring för detta, betalad av en lika allmän arbetsgivareavgift, är att båda upp tillräckligt med resurser för verkligt god arbetsmarknadspolitik.
Ladda hem hela rapporten här! 
Rapporten kommer också att behandlas under ett seminarium på Socialdemokraternas partikongress 3-7 april 2013.
Arbetsförsäkring till alla!
Fredag 5 april 10.30-11.30
Lokal: G2
Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas. Det kräver nya insatser för utbildning, rehabilitering, praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket annat. Insatserna bör breddas och använda medel som tidigare inte ingått i arbetsmarknadspolitiken. Inte minst längre och mera avancerade utbildningar. En grundläggande del av förnyelsen är dock en allmän arbetsförsäkring.
Medverkande:
Bosse Elmgren, tidigare journalist och partiombudsman
Sune Gidgård, tidigare ombudsman Bygg-Ettan
Anna Johansson, ordförande (S) Göteborgs
partidistrikt.