Sidor

2015-12-20

En död Marx, en åldrande Liedman och dagens unga vänster

av Ingvar Johansson
Sven-Eric Liedmans nya Marxbok hyllas av en utomsocialdemokratisk vänster. Men hur ser han egentligen på Marx, mänskliga rättigheter, politisk demokrati och marknaden?
Ingvar Johansson, professor emeritus i teoretisk filosofi och med Liedman författare till boken ’Positivism och marxism’ (1972), gör en kritisk granskning av marxismen-liedmanismen.

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan.



2015-11-30

Ett långt brev

från Bosse Elmgren.

Ladda hem Ett långt brev direkt eller läs ett smakprov först:
ur Kapitel 1.

Tillsammans kan vi göra så mycket

Hej, Du som läser det här långa brevet!
Jag har en allvarlig fråga till Dig. Vill Du leva i ett samhälle och en värld:
… som inte är uppbyggda på samhällsklasser utan av jämlikar, på alla
människors lika värde,
... där utvecklingen bestäms främst genom demokratiska beslut efter
tankeutbyte mellan människor, inte i första hand av affärsuppgörelser,
privata vinstintressen eller en ”utveckling” som vi tycker oss stå maktlösa
inför,
… där det råder demokrati på alla områden, politiskt, socialt, kulturellt
och ekonomiskt,
… där alla klimathot och hot mot mänsklighetens överlevnad har undanröjts,
... där människorna lever i fred och trygghet och med goda levnadsvillkor,
där livets goda är rättvist fördelat och där var och en kan utvecklas
efter sina bästa stämningars längtan,
… där det råder yttrande- och informationsfrihet, där olika uppfattningar
bryts mot varandra i en generös anda,
... där alla har tillgång till ren luft, rent vatten och en bra miljö i övrigt,
… där vi alla får känna att vi behövs, där det finns arbete åt alla med
goda arbetsvillkor,
... där vi människor ställer upp för varandra och försöker bidra med
att göra vårt bästa, där vi försöker ta vara på varje människas vilja och
förmåga,
… som präglas av gemenskap och gott kamratskap?
Detta är en dröm, en vision som till viktiga delar har funnits med i
arbetarrörelsen sedan dess barndom. Men som också har vuxit sig stark
inom och tack vare miljörörelsen och olika freds- och solidaritetsrörelser.
Om Du svarar ja på min fråga så tycker jag att vi ska arbeta tillsammans
för att den visionen också ska prägla mänsklighetens framtid.

Om författaren:
Bosse Elmgren är med mer än 60 år som aktiv socialdemokrat en av arbetarrörelsens veteraner. Med kortare erfarenheter av skogs- och industriarbete har han ägnat större delen av sitt yrkesliv som journalist och funktionär i det socialdemokratiska partiet, bl.a. på partistyrelsens kansli och som politisk sekreterare för fullmäktigegruppen i Göteborg. Tankeverksamheten gav 2010 ut rapporten Arbetsförsäkring åt alla! av honom tillsammans med Lars Ag, Helmuth Föll, Sune Gidgård och Stig Lahti. Numera bosatt i Södertälje, där han tidigare i år fick ABF:s pris som årets folkbildare för insatser i det lokala arbetet.
  Ladda hem Ett långt brev här, eller läs det nedan på Slideshare.


2015-11-06

Vilken framtid har försvarsindustrin?

Kommer den skapa fler eller färre jobb i Sverige och i övriga EU?
Av David Ljung

Inledning
Försvarsindustrin i Europa bantades rejält efter det kalla krigets slut. Efter att den hämtat sig under stora delar av 00-talet ledde den ekonomiska krisen till att den återigen sattes under hård press.

Samtidigt har omvärlden blivit mer orolig igen. Konflikterna i Syrien,Irak och särskilt Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Kriget finns plötsligt på tröskeln till EU.

Därmed har debatten om försvarsindustrin nått ett vägskäl. Det står och väger. Olika krafter drar åt olika håll.

Å ena sidan menar vissa att försvarskapaciteten i Sverige och övriga EU är för låg givet de nya förutsättningarna. Det talas om att försvaret och försvarsindustrin måste stärkas samt om att det europeiska försvarsindustriella samarbetet behöver öka.

Å andra sidan anser andra att försvaret och försvarsindustrin i stället bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säkerhetspolitiskt synsätt med fokus på konfliktförebyggande civila insatser snarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexport som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.

Vid detta vägskäl är det högst relevant att ställa sig frågan vart den försvarsindustriella utvecklingen – i EU och specifikt i Sverige – egentligen är på väg. Kan vi på ungefär 10 års sikt förvänta oss en större eller mindre försvarsindustri? Kommer den att vara annorlunda? I så fall hur? Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden? Kommer försvarsindustrin att generera intressanta framtidsjobb, eller kommer den snarare att lämna ett tomrum av förlorade arbetstillfällen?

Syftet med denna rapport är inte att ge glasklara svar på alla frågor, utan snarare att ge en kort och enkel bakgrund till de omständigheter och trender som svaren skulle kunna utgå från. Til syvende og sidst är det alltid svårt att försöka förutsäga framtiden.

På sin väg mot den avslutande summeringen tar sig rapporten i tur och ordning an nuläget, historien och framtiden.

Ladda ner rapporten här
Eller läs den online här

2015-08-12

Vart är Kina på väg?

Av Anders Nilsson

Ur inledningen
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?

Sedan några år tillbaka är Kina  i  färd  med  att  skifta  tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst  DRC  (2012).


I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomin – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan:

2015-07-21

Europeiska Unionens grekiska kris

av Anders Nilsson
Ur inledningen:
EU:s politiska kris kring Grekland under våren och sommaren avslutades med kapitulation under galgen för Syrizas konfrontationspolitik. Denna hade förbrukat allt förtroende för den grekiska regeringen hos övriga Euroländer. Uppbackning av intellektuella som Jürgen Habermas, Thomas Piketty och Paul Krugman och en grekisk folkomröstning hjälpte inte. När det kom till kritan fanns ingen kraft att sätta bakom orden. Men villkor för nödhjälp som uppfattas som förödmjukande bär med sig en risk att många greker ser det nynaziska Gyllene gryning som den enda återstående oprövade alternativet.
Man måste få balans i de offentliga finanserna i Grekland, och grekerna behöver göra upp med den gamla klientism- och korruptionskultur som är en del - dock mindre - av förklaringen till den ekonomiska krisen. Men ekonomiskt framåtskridande kan inte åstadkommas med enbart piska; det behövs morötter också.
EU borde ägna större uppmärksamhet åt vad som är grundproblemet i Eurozonens underskottsländer runt Medelhavet: den eftersläpande produktivitetsutvecklingen. En del av ECB:s jättelika program om 500 miljarder Euro för att motverka deflationen borde kunna avsättas för direkta realinvesteringar i dessa länder, i stället för att bara injiceras i den finansiella sektorn med osäkra spridningseffekter till den reala ekonomin.

Om författaren:
Anders Nilsson är redaktör för Tankeverksamheten. Tillsammans med Örjan Nyström har han bl.a. skrivit böckerna Jämlikhetsnormen (2012) och Den sociala demokratins andra århundrade? (2005); 
tidigare verksam som stadssekreterare för Socialdemokraterna i kommunstyrelsen i Göteborg och ombudsman vid LO.

Ladda hem rapporten genom att klicka på denna länk eller läs den online på Slideshare nedan:

2015-07-09

Dags för sommarlektyr!

Med texter av Ann-Sofie Hermansson, Ingvar Johansson, Anders Nilsson och Örjan Nyström
I enlighet med en tradition sedan några år ger Tankeverksamheten även i år ut en sommarlektyr för stranden, hängmattan eller hammocken. I semestertider har vi ju bättre tid att läsa. Här kommer således ett blandat knippe av nyskrivet och sommarrepriser:
  • Anders Nilsson ger några aktuella anteckningar om Greklandskrisen
  • Ingvar Johansson bidrar utifrån några uttalanden av Jan Björklund med innovationen begreppet missunnsjuka
  • Här finns också en tidigare publicerad text om vad dagens socialdemokrater kan lära av Marx av Anders Nilsson och Örjan Nyström
  • Slutligen reflekterar Ann- Sofie Hermansson om sorg som flyter i ett orättvist och ojämlikt samhälle i en bearbetning av en krönika som tidigare publicerats i Göteborgs-Posten

Välkommen till vederkvickande och bildande läsning!

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan:


2015-06-18

Förskolan, barnen och framtiden

av Sven Bremberg

Är förskolan bra eller dålig för barnen? Med utgångspunkt i en debatt i Göteborgs Posten i vintras går Sven Bremberg, forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten, igenom forskningsläget i en särskild studie för Tankeverksamheten. Förskolan förefaller ha entydigt positiva effekter för barnen. Därmed kan debatten gå från tyckande till vetande.
Eller läs den online nedan:

2015-05-27

Kris i befolkningsfrågan?

Om urbanisering och jämlikhet
av Cecilia Dalman Eek




Den regionala utvecklingen av land och stad och dess förutsättningar kommer ofta i skymundan för politiken på riks- och kommunnivå. 
Cecilia Dalman Eek, med lång erfarenhet från regionpolitiken i Västra Götaland, diskuterar den regionala politiska nivån och dess strategiska betydelse för folkhälsa och landets utveckling.


Ladda ner rapporten här eller läs den online nedan:


2015-04-10

Globalisering och förtjänst - fallet Zlatan

av Ingvar Johansson

Ur rapportens inledning:
”Jag har förtjänat det”, sade Zlatan Ibrahimović sent på kvällen den 4 september år 2014. Han hade då tidigare på kvällen blivit den som genom historien gjort flest mål i svensk herrlandslagsfotboll, och därmed i media slutgiltigt säkrat epitetet ”Svenska landslagets störste någonsin”. Också i mitt tycke kan han sägas ha förtjänat detta epitet. Men att ha förtjänat sådant som epitet och betyg är en sak, att ha förtjänat en viss lön och inkomst är en annan. Jag tycker inte att Zlatan och hans inkomstlikar förtjänar den lön och totalinkomst de har. Den rena lönen för Zlatan från Paris Saint German låg år 2014 på runt elva miljoner kronor i månaden; den totala månadsinkomsten inklusive reklamintäkter och liknande var, och är, nästan dubbelt så stor. De största fotbollsstjärnorna i Real Madrid (Cristiano Ronaldo) och Barcelona (Lionel Messi) har en totalinkomst på runt en miljon per dag. Många vicedirektörer i näringslivet, filmstjärnor och popstjärnor tjänar ännu mer, och det principiella jag säger om Zlatans inkomster anser jag vara tillämpbart även på många av dessa. Tar man begreppet förtjänad inkomst på allvar, så kan de inte sägas ha gjort sig förtjänta av den.

Ladda ner rapporten som .pdf här eller läs den online nedan.

2015-03-09

Mer frihandel = fler jobb?

Sysselsättningseffekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

av David Ljung

Inledning

Sedan 1,5 år tillbaka pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA: Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP).

Syftet är att främja handeln genom att sänka tullar, ta bort handelshinder som beror på skillnader i regler/standarder samt ömsesidigt öppna upp den offentliga upphandlingen. Om avtalet blev verklighet skulle det bli det största i sitt slag i världen.

Debatten om avtalet är polariserad. EU-kommissionen, som förhandlar för europeisk del, räknar med att avtalet skulle bli en rejäl ekonomisk vitamin- injektion på båda sidor Atlanten. Detta är en bild som bl.a. delas av många företag och företagsorganisationer. Andra aktörer tror på mindre goda eko nomiska konsekvenser. De pekar i stället på risker för sänkta miljökrav, oschysst konkurrens via social dumpning eller begränsningar i det demokra tiska beslutsfattandet.

Även när det specifikt gäller jobben går meningarna isär. Förespråkarna ser framför sig fler jobb, en god löneutveckling och en dynamik där jobbekva tionen i de flesta branscher blir positiv. Skeptikerna talar i stället om neutrala eller negativa jobbeffekter där lönerna pressas och flera branscher i ökad transatlantisk konkurrens får problem.

Syftet med denna korta rapport är att lite närmare analysera jobbaspekten. Hur bör man i generella termer resonera när det gäller sambanden mellan frihandel och jobb? Hur kan man mer specifikt förvänta sig att TTIP skulle påverka europeisk och svensk arbetsmarknad? Hur skulle plus och minus i jobbkalkylen se ut? Vore ett avtal av detta slag ett sätt att pressa ner arbets lösheten?

Att studera jobbeffekter av ökad frihandel är svårt. Att hitta rätt i förutsägelser om vad just TTIP skulle innebära är dessutom en extra hård nöt att knäcka. Tanken med rapporten är därför inte att ge några skarpa svar, utan att mer allmänt försöka guida den som i detta avseende vill se in i framtiden.

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan:


2015-02-19

För en Jämlikhetsutredning

av Ann-­Sofie Hermansson, Anne-­Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson
Ladda hem rapporten via denna länk

Förord
Socialdemokraterna håller kongress 29-­31 maj i år. Vi föreslår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport.

Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman – Jobb och Folkrörelse – som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads- och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under 1900-­talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhällsutvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige.

Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsättningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande mandatperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod.

Ann-­Sofie Hermansson, Anne-­Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson

Ladda hem rapporten via denna länk eller läs den online nedan.


2015-02-18

Mer frihandel=fler jobb? Nytt seminarium i serien Nya Tider - Nya jobb


Hur skulle ett handelsavtal EU-USA påverka jobben i Sverige och Europa?
Sedan 1,5 år tillbaka pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA: ”Transatlantic Trade and Investment Partnership” (TTIP).
Syftet är att främja handeln genom att sänka tullar, ta bort handelshinder som beror på skillnader i regler/standarder samt ömsesidigt öppna upp den offentliga upphandlingen. Om avtalet blir verklighet skulle det bli det största i sitt slag i världen.
Debatten om avtalet är polariserad. EU-kommissionen, som förhandlar för europeisk del, räknar med att avtalet skulle bli en rejäl ekonomisk vitamininjektion på båda sidor Atlanten. Andra aktörer tror på mindre goda ekonomiska konsekvenser och pekar i stället på risker för sänkta miljökrav, oschysst konkurrens via social dumpning eller begränsningar i det demokratiska beslutsfattandet.
Även när det specifikt gäller jobben går meningarna isär. Förespråkarna ser framför sig fler jobb, en god löneutveckling och en dynamik där jobbekvationen i de flesta branscher blir positiv. Skeptikerna talar i stället om neutrala eller negativa jobbeffekter där lönerna pressas och flera branscher i ökad transatlantisk konkurrens får problem.
Vad kan man egentligen förvänta sig av avtalet? Vart är förhandlingsprocessen på väg?
Hur skulle avtalet påverka den europeiska och svenska arbetsmarknaden – på kort och lång sikt? Hur ser plus och minus i jobbkalkylen ut? Är ökad frihandel ett sätt att pressa ner arbetslösheten? Vilket genomslag skulle avtalet få i Göteborg och Västsverige? Är det möjligheterna eller de eventuella riskerna som väger tyngst?

Tid
16 mars 17.00 – 19.00 (kaffe serveras från kl 16.30)

Plats
Radisson Blu, Södra Hamngatan 59, Göteborg

Talare
Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för handelsfrågorna
Håkan Samuelsson, VD Volvo Personvagnar
Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall

Kommentatorer
Anne L. Ludvigson, VD AB Ludvig Svensson
Lars Ohly, f d partiledare Vänsterpartiet

Moderator
Karin Klingenstierna

Arrangörer
Soc&Dem-gruppen, europaparlamentariker Olle Ludvigsson
IF Metall Göteborg
LO Göteborg
Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

Anmälan
Seminariet är gratis och helt öppet. Alla är hjärtligt välkomna!

Anmälan är dock obligatorisk och görs till: susanne.karlsson@ifmetall.se