tag:blogger.com,1999:blog-45734483806628555102024-03-05T21:24:58.717+01:00Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i GöteborgEn socialdemokratisk tankesmedjaStaffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comBlogger98125tag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-42858532354614261932020-12-19T15:11:00.000+01:002020-12-19T15:11:39.896+01:00Produktionssystem och fördelningssystem<p> av Örjan Nyström</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_produktionssystem_och_fordelningssytstem_nystrom_pdf/$File/produktionssystem%20och%20f%C3%B6rdelningssytstem%20Nystr%C3%B6m.pdf" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" target="_blank"><img border="0" data-original-height="1482" data-original-width="1063" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8PmSt7QfiWvqTxI6ZZnaT3w6JPZ2yajRdKVZP9ILZexzet1ryyvQ7-6BMULCtNCRmh4pO0h1Zj33lkKsD1ptneTHmRo5AKxx2rvrtAvFjCQIs39y3BEra7A5Yhr01VdL2yGlXb_uWsfc/w288-h400/f%25C3%25B6rs%25C3%25A4ttsblad+produktionssystem.PNG" width="288" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Garamond",serif;"><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_produktionssystem_och_fordelningssytstem_nystrom_pdf/$File/produktionssystem%20och%20f%C3%B6rdelningssytstem%20Nystr%C3%B6m.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></span></p><p class="MsoNormal"><a name="_Hlk59282392"><span style="font-family: "Garamond",serif;">Den
första delen av denna text fäster uppmärksamheten på den produktivitetslinje
som växte fram inom arbetarrörelsen under 1900-talet, och hur den sedan dess
försvunnit ur sikte genom vänsterns ensidiga inriktning på omfördelningsfrågor.
I samhällets nuvarande utveckling aktualiseras den på nytt, framförallt genom
miljökrisen men också i anslutning till fördelningsfrågorna och
välfärdssystemets utveckling. Utan en innovativ produktivitetstillväxt krymper
utrymmet både för omställning av produktionen, inkomstutjämning och reformering
av välfärdsstaten.</span></a></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: Garamond, serif;">Den andra delen av texten behandlar ett
område som blivit alltmer centralt i och med att produktionssystemet blir
alltmer kunskapsintensivt. Nya krav ställs på att utveckla ett ”lärande
samhälle”. Detta måste ske på ett sätt som ökar samhällets förmåga att
mobilisera och utveckla de mänskliga resurserna, och motverkar de tendenser
till polarisering och klyftor vi ser idag.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: Garamond, serif;">Som helhet är
texten ett diskussionsinlägg om en förnyelse av produktivitetslinjen anpassad
till vår tids utmaningar.</span><span style="font-family: Garamond, serif;"> </span></p></div><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_produktionssystem_och_fordelningssytstem_nystrom_pdf/$File/produktionssystem%20och%20f%C3%B6rdelningssytstem%20Nystr%C3%B6m.pdf" style="font-family: Garamond, serif;" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a><br /><p><br /></p>Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-83068076092265139212020-10-11T17:17:00.000+02:002020-10-11T17:17:00.291+02:00Socialdemokratin och jämlikheten<p>Kommentarer till Tankeverksamhetens rapport ”Socialdemokratins ideologiska särart”. </p><p>av Håkan Bengtsson, Johan Lönnroth, Payam Moula och Per Sundgren. Samt en kommentar av Karin Pettersson till Jämlikhetskommisionens publicerade betänkande (SOU 2020: 46) sommaren 2020.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_socialdemokratins_sarart_kommentarer_pdf/$File/Socialdemokratins%20s%C3%A4rart%20kommentarer.pdf" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" target="_blank"><img border="0" data-original-height="1491" data-original-width="1048" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHhRjlLcCGtpkUJstZotbq09cnLNGzXCTaiqcc50HBqXgeGn8DR061U7OMAKULtNdpiPMOq-oNsqY14MxvnZW4QWitD9iNQxfcXjf84F6JcVZ2syNOXehp24PRiHNiCQnNVLBAkP9rsXs/w281-h400/socialdemokratin+och+j%25C3%25A4mlikheten.PNG" width="281" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_socialdemokratins_sarart_kommentarer_pdf/$File/Socialdemokratins%20s%C3%A4rart%20kommentarer.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></div><p>Efter att Tankeverksamheten publicerat rapporten <a href="http://www.tankeverksamheten.se/2020/06/socialdemokratins-ideologiska-sarart.html">Socialdemokratins ideologiska särart</a>, så bjöd vi in ett antal vänsterskribenter att kommentera texten. Alla som nappade på vårt förslag publiceras i den här rapporten. Karin Pettersson dock med den skillnaden att vi fick publicera en text av henne som varit införd i Aftonbladet. och som handlar om Jämlikhetskommisionens betänkande.</p><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_socialdemokratins_sarart_kommentarer_pdf/$File/Socialdemokratins%20s%C3%A4rart%20kommentarer.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></div><div><br /></div>Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-38297614086387363562020-06-23T12:57:00.000+02:002020-06-23T12:57:13.320+02:00Socialdemokratins ideologiska särart<h4 style="clear: both; text-align: left;">
av Ingvar Johansson, Ann-Marie Ljungberg, Örjan Nyström</h4>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_saps_sarart_pdf/$File/saps%20s%C3%A4rart.pdf" target="_blank"><img border="0" data-original-height="841" data-original-width="591" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVtVVnhzlS2nucxf-SS25aOkj-zWpkY0RT16kACTLvY_W9cKaTYpAeAcvb35Noy_yfigLQDqX8_CWFnxUO-BQ7dvdPU2OPa9D5gZKxccBQN__9dq3bS6cC4ZRBgg_zybd9MirjQRjtxoM/s400/sap+s%25C3%25A4rart+omslag.JPG" width="280" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 13.5pt;"><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_saps_sarart_pdf/$File/saps%20s%C3%A4rart.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 13.5pt;">Denna skrift handlar om den socialdemokratiska ideologins
särart. Föreställningar av ideologisk art och ekon från gamla
idétraditioner i det västerländska kulturarvet sipprar på tusen sätt, från sina
abstrakta eller historiska höjder, ner i vårt vardagliga socialdemokratiska
tänkande. Där sätter de sin prägel på sådant som vi betraktar som
socialdemokratiskt ”sunt förnuft”. De finns där som en slags gjutform för våra
mer specifika tankar utan att vi är medvetna om dem. Och det är bra att då och
då bli medveten om dem. Det blir då lättare att se hur de står sig mot tidens
krav och hur de förhåller sig till andra ideologiska huvudströmningar i
nutiden.</span><span style="font-size: 13.5pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 13.5pt;">Med avstamp i Örjan Nyströms
och Anders Nilssons bok <i>Jämlikhetsnormen</i>(2012), kapitel 4
(Socialdemokratisk särart – mellan politik och filosofi) skriver de tre
författarna till denna text om den socialdemokratiska jämlikhetsnormen i ett
alltmer globaliserat samhälle</span></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_saps_sarart_pdf/$File/saps%20s%C3%A4rart.pdf" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 18px;" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></div>
<br />Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-78116083546787845572020-06-05T16:38:00.000+02:002020-06-05T16:38:26.230+02:00Fackföreningsrörelsen och solidariteten<h4 style="clear: both; text-align: left;">
av Örjan Nyström</h4>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_fack_och_solidaritet_orjan_nystrom_pdf/$File/fack%20och%20solidaritet%20%C3%96rjan%20Nystr%C3%B6m.pdf" target="_blank"><img border="0" data-original-height="840" data-original-width="599" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtaE12S-nBlkPzZVQEJH9AfsUylpBgcO1lqKlr7tOGO9xqvKJ6S9CB7evtg9OkYeIc_hq8iinqm2r8uUFZH0gOG4zvtN_y3XFluIhyphenhyphenyRcXPk5-PfMTwCfy7lg6R0sr_lUlMzXM8pRZvWA/s400/Fackf%25C3%25B6reningsr%25C3%25B6relsen+och+solidariteten+omslag.JPG" width="285" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 13.5pt;">Solidaritet
måste betecknas som något av fackföreningsrörelsens själva värdegrund, särskilt
på LO-området. Idag, när fackföreningsrörelsen – återigen särskilt på
LO-området - befinner sig en kritisk situation på många sätt sägs det ibland
att denna värdegrund vacklar. ”Det finns ingen solidaritet längre”, får man
ofta höra, underförstått att annat var det förr. Ibland söker man orsaken i att
”folk har blivit individualister”. </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="color: black; font-family: "Garamond",serif; font-size: 13.5pt;">Men den
fackliga solidariteten har aldrig varit den okomplicerade och oföränderliga
företeelse som vi lätt målar ut den i efterhand. Genom ett historiskt
perspektiv utreder Örjan Nyström hur vi ska kunna förstå och bemästra
påfrestningarna på den fackliga sammanhållningen idag.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;">
<span style="color: black; font-family: "Garamond",serif; font-size: 13.5pt;"><a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_fack_och_solidaritet_orjan_nystrom_pdf/$File/fack%20och%20solidaritet%20%C3%96rjan%20Nystr%C3%B6m.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></span></div>
<br />Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-6643177398241539382020-05-06T14:51:00.000+02:002020-05-06T14:51:15.511+02:00Låt ingen bli kvar i arbetslivets utmarker!<h4 style="clear: both; text-align: left;">
Av Bosse Elmgren</h4>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_i_arbetslivets_utmarker_pdf/$File/I%20arbetslivets%20utmarker.pdf" target="_blank"><img border="0" data-original-height="846" data-original-width="598" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhc1clogsyBVRmskTj5UPMy3DK5mM7pmnC8MW1Xg-ICVA5ryIE7fmsIO96DIymwEJnqywf_EBUS1sMbeD82i1fM9I-DrFExT9Y9o62reD-JdYjB1KoYk8faE_SPwm7qp4pvRIv5O5YcvDk/s400/Arbetslivets+utmarker.JPG" width="282" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_i_arbetslivets_utmarker_pdf/$File/I%20arbetslivets%20utmarker.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<h3>
Sammanfattning</h3>
Flera hundra tusen människor i Sverige lever i arbetslivets utmarker. Det är just de som råkat allra värst ut i den arbetslöshet och det tvärstopp i ekonomin som oväntat kom över oss som en följd av corona-epidemin. Den kris som nu pågår bör ha lärt oss att alla dessa människor måste få rejäla möjligheter att fullt ut bli med i samhället och slippa vara utan jobb eller leva i otrygghet och med dåliga arbetsvillkor. <div>
En kronisk långtidsarbetslöshet har etablerats i Sverige. Därtill har en stor arbetsmarknad vuxit fram med otrygga jobb och ofta usla arbetsvillkor. Nu, när förhållandena ändrats snabbt och oväntat, har det blivit än värre i arbetslivets utmarker. Det är ovisst när pandemin är över och vilka långsiktiga verkningar på arbetslivet den får. </div>
<div>
LO, PTK och Svenskt Näringsliv har skrivit en gemensam avsiktsförklaring inför sina fortsatta förhandlingar hösten 2020 om villkoren för omställning i arbetslivet. Avsiktsförklaringen öppnar intressanta perspektiv på frågan om insatser mot otrygga förhållanden i arbetslivet. Bosse Elmgren tar i den här debattskriften upp paralleller mellan parternas avsiktsförklaring och idéerna om en allmän arbetsförsäkring. Han ställer upp två viktiga mål för politiken mot otrygga och dåliga villkor i arbetslivet: <br />* Alla måste kunna vara försäkrade mot att förlora sin inkomst om de blir arbetslösa utan egen förskyllan. Men en försäkring borde inte bara ge trygghet mot inkomstbortfall för dem som mister jobbet utan innebära generöst stöd för alla att komma in i eller komma igen i arbetslivet. Inte vara bara en arbetslöshetsförsäkring alltså, utan en arbetsförsäkring. <br />* Dessutom: kollektivavtal som ger anständiga villkor bör gälla i hela arbetslivet, på alla arbetsplatser. En lag bör stiftas som innebär att kollektivavtal, som träffats mellan fack och arbetsgivarorganisationer, kan allmängiltigförklaras, så att de gäller också när arbetsgivaren är oorganiserad och inte har skrivit hängavtal. <br />De här målen gäller en stor och viktig jämlikhetsfråga. Det är fråga om människor som måste få rejäla möjligheter att komma med i samhällsgemenskapen. Känna att de tas på allvar, räknas och är viktiga. Känna tillit. Kunna komma till insikt om sina egna möjligheter."</div>
<div>
<a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_i_arbetslivets_utmarker_pdf/$File/I%20arbetslivets%20utmarker.pdf" style="text-align: center;" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-10231579619335789912020-04-03T15:25:00.000+02:002020-04-03T15:45:47.619+02:00Fyra frågor om miljö och samhälle<h3 style="clear: both; text-align: left;">
- En diskussion om åtgärder för att minska miljöproblemen</h3>
<div>
<div>
Medverkande:</div>
<div>
<b>Thomas Sterner</b>, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet</div>
<div>
Johan Lönnroth, före detta vice ordförande i Vänsterpartiet och docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet</div>
<div>
Håkan Bernhardsson, statsvetare</div>
<div>
Rikard Ledin da Rosa, hållbarhetsstrateg och ledamot i Göteborg stads miljö och klimatnämnd samt västerhavets vattendelegation</div>
<div>
Viktoria Janovskis, ledamot i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Göteborg</div>
<div>
Cecilia Dalman Eek, nationell vindkraftssamordnare och före detta miljö- och stadsbyggnadspolitiker i Göteborg.<br />
<br /></div>
</div>
<div>
Efterord av Örjan Nyström<br />
<br />
<a href="https://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_fyra_fragor_om_miljo_och_samhalle_pdf/$File/Fyra%20fr%C3%A5gor%20om%20milj%C3%B6%20och%20samh%C3%A4lle.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a><br />
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6nju6RB9RzP2vWAzf-YA6QanYgBjtf54gqL792FHRVq_R_4vumBADU1vuHmJaAzBbZEYMtNVLzu2EQ1yUp2atiFjor-UYPalDMKe15pquPAPt2mxe44rG_JrEEnK1JhcJH6TWl7fIs0Y/s1600/omslag+fyra+fr%25C3%25A5gor.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="907" data-original-width="646" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6nju6RB9RzP2vWAzf-YA6QanYgBjtf54gqL792FHRVq_R_4vumBADU1vuHmJaAzBbZEYMtNVLzu2EQ1yUp2atiFjor-UYPalDMKe15pquPAPt2mxe44rG_JrEEnK1JhcJH6TWl7fIs0Y/s400/omslag+fyra+fr%25C3%25A5gor.JPG" width="283" /></a></div>
Tankeverksamheten har satt ihop fyra frågor om miljön och om hur miljöproblemen hänger ihop med samhälle och ekonomi.<br />
Vi har skickat frågorna till personer som har insyn i och kunskap om dessa områden. Frågorna är avsedda att fånga upp tankar om miljöåtgärder i samhället, möjligheterna att genomföra miljöåtgärder och i vilken grad det finns behov av dem.<br />
Den första frågan i enkäten handlar om tillväxt, och är tänkt att anknyta till en del av de argument som förekommer i miljödebatten. Man skulle kunna tänka sig att vi, inför valet om jordens ekosystem och ekonomisk tillväxt, genast borde välja bort den ekonomiska tillväxten. Men, vilket går att utläsa av de flesta svar i enkäten, är det inte så enkelt.<br />
Den andra frågan är nära besläktad med den första men riktar sig mer specifikt till diskussioner om begreppet decoupling eller frikoppling, vilket handlar om möjligheterna att bryta sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning. Det är omdiskuterat om det över huvud taget fungerar. Svaren på denna fråga ger argument både för att frikoppling fungerar och för att frikoppling inte fungerar, vilket talar för att frågan om frikoppling eller inte är alltför enkelt ställd.<br />
Den tredje frågan berör de ekonomiska styrmedlen för klimatomställningen, till exempel de på flera håll använda medlen koldioxidskatt och utsläppsrätter. Men även om hur man kan förankra klimatet i handelspolitiken. De flesta svar är positiva till koldioxidskatt och utsläppsrätter, men påpekar också att de måste kompletteras, exempelvis genom att miljövänliga alternativ blir billigare. Dessutom påpekar flera att alla dessa styrmedel måste genomdrivas på global nivå.<br />
Den fjärde frågan handlar om de demokratiska problem som kan uppstå när man genomför miljöåtgärder. Flera av svaren på denna fråga tar upp rättviseaspekter.<br />
<br />
<span style="color: #0000ee; text-decoration-line: underline;">Ladda hem rapporten här!</span>Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-75894240672476527232020-02-12T16:43:00.002+01:002020-02-12T16:43:52.043+01:00Demokrati och miljö<h3>
av Ann-Marie Ljungberg</h3>
<a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_demokrati_och_miljo_pdf/$File/demokrati%20och%20milj%C3%B6.pdf" style="text-align: center;" target="_blank"></a><a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_demokrati_och_miljo_pdf/$File/demokrati%20och%20milj%C3%B6.pdf">Ladda hem rapporten här</a><span style="font-size: 12.8px;">!</span><br />I flera demokratier i världen har man valt ledare som är klimatförnekare trots att majoriteten av befolkningen är övertygade om att klimatförändringarna sker och att de är orsakade av människan. Så är fallet i bland annat Australien, USA och Brasilien. Även här i Sverige finns det tecken på en sådan utveckling. Ett av dem är att Sverigedemokraterna, som vill att Sverige ska lämna Parisavtalet, får allt fler anhängare. I denna text reflekterar Ann-Marie Ljungberg över demokratin och dess tillkortakommanden med Brexit, COP25 och Sverigedemokraternas framgångar som exempel.<div>
<br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_demokrati_och_miljo_pdf/$File/demokrati%20och%20milj%C3%B6.pdf" target="_blank"><img border="0" data-original-height="1197" data-original-width="854" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0ASsXk4daWeqSO7dy_esO3-re-hjHlAGXg1PMVHZMUXmHJqfBYUbyXYLcsJKq29N6eNlO64v6wp4Wm0ezl3xSXD6nQM7t5x2qiiI-gu2WeAVTTG8LVHWL4j_W7iAtYpHCR1R8WKxemaM/s400/omslag+demokrati+och+milj%25C3%25B6.JPG" width="285" /></a></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_demokrati_och_miljo_pdf/$File/demokrati%20och%20milj%C3%B6.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></td></tr>
</tbody></table>
<a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_demokrati_och_miljo_pdf/$File/demokrati%20och%20milj%C3%B6.pdf" style="text-align: center;" target="_blank"><br /></a><a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_demokrati_och_miljo_pdf/$File/demokrati%20och%20milj%C3%B6.pdf">Ladda hem rapporten här</a><span style="font-size: 12.8px;">!</span><br />
<div>
<br /></div>
</div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-62797194913507344142020-01-23T11:13:00.000+01:002020-01-23T11:13:08.278+01:00Professionalisering i en ny tid<h3>
-tankar kring det socialdemokratiska strategitänkandet</h3>
<div>
av Ingvar Johansson</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_professionalisering_i_en_ny_tid_pdf/$File/professionalisering%20i%20en%20ny%20tid.pdf" target="_blank"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="846" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9lNIntvlEddOffQ3o3DF2WhUMyKrZLxVciCMZe0zt4MWdLwRn9n5X-D2e1FXzphQRaBiDCSLh43InwEW0R6wX1_QvglL4DNOGsE-R-Nb2kIgljHK0uJk47R4tF7eDN7Vjw9zbZL9ZYj8/s400/omslag+professionaliseringen.JPG" width="281" /></a></div>
<span style="font-family: times new roman, serif;"><a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_professionalisering_i_en_ny_tid_pdf/$File/professionalisering%20i%20en%20ny%20tid.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></span><br />
<h4>
<b><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Sammanfattning</span></b></h4>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Ingvar Johansson lyfter i denna
rapport fram dels vad han kallar professionaliseringen av Sverige, dels åsikten
att jämställdhet mellan olika yrken bäst uppnås genom att alla görs till
professioner. Han accepterar det förra men är helt emot det senare. Med
professionalisering avses en process i vilken ett yrke faktiskt börjar kräva
eller anses kräva en universitets- eller högskoleutbildning. Utgångspunkten är
två av Örjan Nyströms tidigare hos Tankeverksamheten-Gbg utgivna skrifter: <i><a href="http://www.tankeverksamheten.se/2019/07/professionerna.html" target="_blank">Professionerna</a></i> och <i><a href="http://www.tankeverksamheten.se/2018/12/meritokratismens-vardegrund.html" target="_blank">Meritokratismens värdegrund</a></i>.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Johansson är förvånad över att
socialdemokratiska idédebattörer inte alls tycks se behovet av att fundera över
på vilket sätt den faktiskt existerande professionaliseringen borde påverka det
socialdemokratiska ideologitänket. För att spetsa till saken, så hävdar han att
professionaliseringen är lika viktig för svensk socialdemokrati att diskutera
som tre andra mer välkända och ofta diskuterade fenomen: Sverige som del av
globaliseringsprocessen, </span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 10.0pt; line-height: 107%;">EU</span><span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">-fieringen av Sverige och prekarifieringen av arbetet i
vissa svenska lönearbetarsektorer. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Hans övergripande slutsats är att
om man klart ser hur de fyra nämnda växelverkande processerna redan förändrat
vardagslivet och de socioekonomiska strukturerna i Sverige, så inser man att
socialdemokratin inte bara behöver diskutera vilken konkret politik man bör
driva på 2020-talet, utan också justera vissa nyanser i den grundläggande
ideologin.<o:p></o:p></span></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;">Ingvar Johansson är ideologisk
debattör och före detta filosofiprofessor.<o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_professionalisering_i_en_ny_tid_pdf/$File/professionalisering%20i%20en%20ny%20tid.pdf" style="font-family: "times new roman", serif;" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></div>
<div>
<br /></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-43099278710889646432019-11-29T09:27:00.000+01:002019-11-29T09:27:15.840+01:00Den svenska riksbanksreformen 1998/99<br />
<h3>
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p> av Johan Lönnroth</o:p></span></h3>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_den_svenska_riksbanksreformen_1998_pdf/$File/Den%20svenska%20riksbanksreformen%201998.pdf" target="_blank"><img alt="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_den_svenska_riksbanksreformen_1998_pdf/$File/Den%20svenska%20riksbanksreformen%201998.pdf" border="0" data-original-height="1493" data-original-width="1060" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtkd-V5fT40_ouW5mFsAgVnYdmS35d994bPA9_Ybcm51Xh-VUh6QIIx5e1WlfXCDMZcxiTKLLDJLZLnKnY2FR15P5AghZkEQRXallevNg8GmMwOF7rfKb-vddVNTeSjUJVW9AllBT4wI0/s400/omslag+riksbanken.JPG" width="283" /></a></div>
<div>
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><br /></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
Idag den 29 november 2019 lägger den parlamentariska
riksbanksutredningen fram sitt betänkande. Läget jämfört med då den nu gällande
riksbankslagen trädde i kraft den 1 januari 1989 är radikalt annorlunda.
Då var hög inflation och politikernas oförmåga att hantera den ett stort
problem medan sysselsättningen var hög och arbetslösheten nästan obefintlig.
Nationalekonomernas idéer om att en expansiv finanspolitik bara ledde till
högre inflation och att politiker är för kortsiktiga och opportunistiska för att
kunna sköta penningpolitiken hade slagit igenom internationellt. I den nya
riksbankslagen hette det att målet för penningpolitiken skall vara låg
inflation. Tio är senare fick vi också en reform som gjorde att Riksbanken
skulle ledas av (förment) opolitiska ekonomiska experter som förbjöds bry sig
om vad politikerna i riksdag och regering tyckte.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Idag är situationen en helt annan. Det stora problemet är en
otillräcklig sysselsättningsnivå och hög arbetslöshet medan inflationen är
alltför låg. Och politikerna kan inte anklagas för en opportunistisk,
inflationsdrivande politik. Tvärtom är finanspolitiken extremt försiktig.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<span style="color: black; mso-color-alt: windowtext;">Dagens betänkande innebär att sju av åtta
partiföreträdare vill att penningpolitiken skall kunna lägga en något större
vikt vid sysselsättningen. Men i praktiken tas redan sådana hänsyn så i stort
vill majoriteten ha status quo. Lönnroth, som representerade Vänsterpartiet i
utredningen, anser i en reservation att riksbankens penningpolitik ska ha två
parallella mål: låg och stabil inflation samt hög och stabil
sysselsättningsgrad. Hans förslag ligger i linje med uttalanden från både LO
och statsminister Löfvén.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<span style="color: black; mso-color-alt: windowtext;">I denna text tecknar Lönnroth en bred historik över
den svenska penningpolitikens historia. Han redovisar också intervjuer med 16 ledande
politiker och riksbankschefer om hur de numera ser på 1998/99 års
riksbanksreform och på behovet av en ny reform.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<span style="color: black; mso-color-alt: windowtext;">Johan Lönnroth är fil lic i matematik, docent i
nationalekonomi och före detta vice ordförande i Vänsterpartiet.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<span style="color: black; mso-color-alt: windowtext;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white;">
<span style="color: black; mso-color-alt: windowtext;"><a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_den_svenska_riksbanksreformen_1998_pdf/$File/Den%20svenska%20riksbanksreformen%201998.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></span></div>
<br />Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-46299575420619742002019-10-11T14:15:00.000+02:002019-10-11T14:15:05.932+02:00Har den nyliberala eran nått vägs ände?<br />
<h3>
Blandade erfarenheter från Sverige och USA</h3>
<h3>
av Jonas Olofsson</h3>
<div>
<a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_nyliberalism_olofsson_pdf/$File/Nyliberalism%20Olofsson.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></div>
<h4>
Sammanfattning</h4>
<h2>
<o:p></o:p></h2>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://vastsverige.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_nyliberalism_olofsson_pdf/$File/Nyliberalism%20Olofsson.pdf" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;" target="_blank"><img border="0" data-original-height="1485" data-original-width="1046" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsY9yZ19BR4Yly3N_LI-Om86geuByfm0e-PdKifKZhk2YYUF3GuCKeRMmq6w5NEQVOQW_24RqtF-DdieKZ1npPAGCwBJUuYtHUEhPYhNf0E8-34DQt0PKBtF6eV74VgJb2Bb7KC9NcXFc/s400/omslag+nyliberalismen.JPG" width="281" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
Jonas
Olofsson diskuterar i denna rapport hur nyliberala idéer har präglat politiken
och påverkat sociala villkor och ekonomi sedan 1980-talet, med betoning på
förhållandena i USA och Sverige. Den nyliberala politikens idémässiga
utgångspunkter och strukturella bakgrund behandlas, det handlar om allt från
genomslaget för föreställningar om marknaders sociala neutralitet och
effektivitetsskapande förmåga, till en tilltagande maktkoncentration och
försvagad innovationsförmåga i den privata sektorn. Nyliberalismens effekter i
form av ökad ojämlikhet, rent-seeking och försvagad produktivitet lyfts också
fram. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 36.0pt;">
En pusselbit i vad som ibland kallats den nyliberala eran
från tidigt 1980-tal och framåt, skattesänkningar på höga inkomster,
skärskådas. Vilken betydelse har den så kallade Lafferkurvan haft? Amerikanen
och tillika Reagan- och Trumprådgivaren Arthurs Laffers föreställningar har
avvisats av flertalet ekonomer, både till höger och vänster på den politiska
skalan, men idén om att sänkta skatter på höga inkomster har positiva
samhällsekonomiska effekter tycks fortfarande locka många politiker. Ett
aktuellt exempel är avskaffandet av värnskatten i Sverige. Värnskatten ska
avskaffas den 1 januari 2020 i enlighet med Socialdemokraternas och
Miljöpartiet de grönas överenskommelse med samarbetspartierna Centern och
Liberalerna. Förhoppningen är att reformen ska leda till fler arbetade timmar
och bättre resursutnyttjande. I praktiken talar det mesta för att reformen inte
bara ökar ojämlikheten mellan låg- och höginkomsttagare och mellan kvinnor och
män. Reformen kommer också att bidra till att redan växande sociogeografiska
klyftor, mellan landets kommuner och mellan stad och glesbygd, blir än större.
I rapporten hävdas att en politik för jämlikhet och ökad produktivitet, för
jämställdhet och likvärdiga regionala utvecklingsvillkor, måste baseras på
något helt annat än nyliberala föreställningar om ojämlikhetens saliggörande
betydelse.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-indent: 36.0pt;">
<br /></div>
<div>
<br /></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-26390990233665455312019-08-13T16:18:00.001+02:002019-08-13T16:18:38.590+02:00Den enda berättelsen?<h3>
-En kvantitativ studie av könsfördelningen i 1181 barnböcker på</h3>
<h3>
sju förskolor i Göteborg</h3>
<h4>
av Ann-Charlotte Kindmark och Olivia Hjorth</h4>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_den_enda_berattelsen_kindmark_mfl_pdf/$File/Den%20enda%20ber%C3%A4ttelsen%20-Kindmark%20mfl.pdf" target="_blank"><img border="0" data-original-height="913" data-original-width="649" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGEBE-7DTZa0b48kajx0LHLS59Def2ZWYX82xOKSebD_0G9xEVHiuWb02VWDpZBJgv8Z5PZctOnDOPmQ7yz9p45czT1NMHk025IACsQMCbXMdUUPbB0NxoA4zUt0djD59MVolylkMtDXQ/s400/f%25C3%25B6rs%25C3%25A4ttsblad+den+enda+ber%25C3%25A4ttelsen.PNG" width="283" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_den_enda_berattelsen_kindmark_mfl_pdf/$File/Den%20enda%20ber%C3%A4ttelsen%20-Kindmark%20mfl.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></div>
<div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 14pt;">I
den reviderade läroplanen som gäller från och med 2019 lyfts högläsning fram.
Förskollärare ska arbeta med diskrimineringslagen för att ge varje barn en god
start att bli sitt bästa jag och enligt läroplanen för förskolan ska de
medverka till att fostra demokratiska medborgare där pojkar och flickor ska ges
samma utvecklingsmöjligheter utan att de begränsas av stereotypa könsroller
(Skolverket, 2016). Böckers innehåll kring olika levnadsvillkor för olika
människor bidrar till en förståelse för olika sätt att se på livet.
Ann-Charlotte Kindmark och Olivia Hjort visar i sin studie att det går och
synliggöra en norm, som många av oss anser vara ett problem. Denna studie från
2016 som presenteras i ”Den enda berättelsen” visar en starkt ojämställd
representation gällande vilket kön huvudkaraktärer har i barnböcker som finns
på förskolor. Och, menar de, här går det att påverka genom att göra medvetna
val. Det är hyfsat lätt att göra rätt i jämställdhetens namn.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;">Sedan
Ann-Charlotte Kindmarks och Olivia Hjorts studie gjordes 2016, har det skett
förändringar angående den ojämna könsfördelningen av huvudkaraktärer i
barnböcker på förskolor. Representationen i de böcker som ges ut nu är jämnare.
<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;">Men
fortfarande får en tänka till för att den jämnare representationen av
karaktärer ska nå ut till barnen på våra förskolor. Som förskollärare måste en
idag fortfarande aktivt leta, söka upp, beställa, räkna samt efterfråga barnböcker,
bilder, spel, pussel och leksaksfigurer som via karaktärernas utseende och namn
representerar olika barn. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;">Samhället
står idag inför faktiska utmaningar som kräver att alla gör en insats. Därför
är det märkligt att det fortfarande är en norm att inte alla har möjlighet att
vara med och göra en insats, ta ett ansvar – inte ens när det börjar bli akut.
Klimatmålen och demokratin står inför stora utmaningar och fortfarande är män
övervägande på de högsta posterna inom kultur, politik, idrott och bolag som
ska ställa om för att klara klimatmålen och ta ansvar för demokratins framtid.
Berättelserna som ges plats i kulturens namn behöver bli fler och vidare
representera befolkningen.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;">Världen
står inför reella och massiva klimathot mot hela mänskligheten och det krävs
gemensam aktion. Via bokläsning och aktiviteter kopplade till texter och bilder
kan en lära barnen om hållbarhet, socialt, ekonomiskt och miljömässigt vilket ingår
i läraruppdraget. Här spelar representationen i materialet roll. Alla barn ska
ges en chans att tänka att de kan. Till detta behövs det förebilder.
Bokstavligt talat.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;">Det
börjar bli bråttom och om vi inte tror på att Stålmannen, Fantomen, Batman,
Flash, Ironman, Spiderman, Hulken, Wolverine, Thor, Captain America… Wonder Woman
eller Lara Croft ska lösa uppdraget får vi inse fakta</span><span style="font-size: 14.0pt;">. Vi har tillsammans, ett komplext uppdrag att utföra.
Barn behöver komma i kontakt med förebilder i böcker och övrig media som de kan
identifiera sig med. Detta bidrar till att de, oavsett könstillhörighet, ålder,
etnicitet, funktionsvariation kan tänka: så där kan jag också agera, när det
handlar om att vara en god vän, trösta sig själv och andra, hjälpa varandra, bygga,
konstruera, återvinna, ta hand om naturen, använda teknik, digitalisering och
odla. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;">Om
personal inom förskolan lyckas se till att det finns böcker, bilder, spel, multimedia,
pussel och leksaksfigurer med möjlighet för varje barn att känna igen sig, samt
få veta mer om olika levnadsvillkor ger de barnen en möjlighet att tillsammans
med vuxna delta i det brådskande komplexa arbetet att försöka rädda världen.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;"><a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_den_enda_berattelsen_kindmark_mfl_pdf/$File/Den%20enda%20ber%C3%A4ttelsen%20-Kindmark%20mfl.pdf" target="_blank"><br /></a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 14.0pt;"><a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_den_enda_berattelsen_kindmark_mfl_pdf/$File/Den%20enda%20ber%C3%A4ttelsen%20-Kindmark%20mfl.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här!</a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-36219504478490494072019-07-08T15:52:00.000+02:002019-07-08T15:52:22.829+02:00Professionerna <h3>
- av Örjan Nyström</h3>
<i>Sammanfattning</i>:<br />
<div>
<a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_professionerna_orjan_nystrom_pdf/$File/Professionerna%20-%20%C3%96rjan%20Nystr%C3%B6m.pdf" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;" target="_blank"><img alt="" border="0" data-original-height="1528" data-original-width="1079" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeSvFPezlMy1arYQLTRgPJ1lcZROpSf2BD18gFEPy55dEPk_54iOY4quDmkInNzD7er8q5yPGdy8M2djFaCZq9Ht0TSUXdhDWuLKaNGGluUcUte6Cth4b48NDPqVSmX3Mf4PaNCiq6Kd0/s320/F%25C3%25B6rs%25C3%25A4ttsblad+professionerna.PNG" title="" width="224" /></a>Professionerna – det är den växande yrkesgrupp som genom akademisk utbildning skaffat sig en form av vetande som går utöver den allmänna vardags- och förtrogenhetskunskapen. </div>
<div>
Förr i tiden utgjorde de ett tunt skikt mellan vanligt folk och de ekonomiska och politiska makthavarna. Idag utgör de en betydande del av löntagarkollektivets över- och mellanskikt. Professionerna utnämns ofta till ”kunskapssamhällets” bärare, men lika ofta till pk-elit eller teknokrati. </div>
<div>
I denna rapport ger Örjan Nyström en översikt över forskning och debatt i ett ämne som är alltför lite belyst mot bakgrund av hur stor betydelse det har i samhället. En rad brännande samtidsfrågor om hur samhället styrs, vetenskapens politiska roll och den meritokratiska ordningen handlar i grunden om professionernas ställning. I arbetarrörelsen har vi en gammal diskussion om den sociala ingenjörskonsten som förtjänar att återupptas. Synen på professionernas motsägelsefulla positioner borde slutligen vara en central del av förståelsen för det moderna klassamhället.</div>
<div>
<a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_professionerna_orjan_nystrom_pdf/$File/Professionerna%20-%20%C3%96rjan%20Nystr%C3%B6m.pdf" target="_blank">Ladda hem hela rapporten här!</a><br /><br /></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-1840545372717958002018-12-05T10:35:00.001+01:002018-12-05T10:35:15.856+01:00Meritokratismens värdegrund<b>Av Örjan Nyström</b><br />
<br />
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
Nu finns en ny rapport från Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg, nr 61 i ordningen sedan den socialdemokratiska tankesmedjan startade år 2011.</div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI0SLB0L2aFa-Iy1OXJe3-AG9utUeeFwpckeNOZ7sNaiHpb-4MjxPS7eUwBtOdzBWYLAfBPW_VdvKsT-56eo_hUEg1Q-Fyb8viNYgNKgxcJXSqF4s-3WFQ3Iyl48QiYSQqJv3pH5XissA/s1600/foto-386x559-meritokratismens-vardegrund.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="559" data-original-width="386" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI0SLB0L2aFa-Iy1OXJe3-AG9utUeeFwpckeNOZ7sNaiHpb-4MjxPS7eUwBtOdzBWYLAfBPW_VdvKsT-56eo_hUEg1Q-Fyb8viNYgNKgxcJXSqF4s-3WFQ3Iyl48QiYSQqJv3pH5XissA/s320/foto-386x559-meritokratismens-vardegrund.jpg" width="220" /></a></div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
Högerpopulismens tillväxt hänger nära samman med en växande maktställning för teknokratiskt expertstyre där mer och mer makt läggs över på institutioner utanför demokratins räckvidd. Högerpopulismens idévärld har granskats på längden och tvären, men väldigt lite uppmärksamhet har ägnats åt teknokratins ideologiska rötter, särskilt i förbindelse med dess syn på sociala klyftor i samhället. Den utmärks av en bekännelse till meritokrati – att samhällets rikedomar och maktpositioner bör fördelas utifrån vars och ens kunskaper och ansträngningar. Den som vet bäst och gör mest ska styra och belönas.</div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
Meritokrati är ett ideal som går tillbaka till franska revolutionens kritik av det gamla aristokratiska privilegiesamhället, och kan än idag vara en viktig motkraft mot nätverksmygel och korruption. Men, menar Örjan Nyström i sin rapport <em>Meritokratismens värdegrund: Om jämlikhet och meritokrati</em>, är det verkligen meritokratiska förtjänster som styr fördelningen av makt och rikedom? Han använder begreppet <em>meritokratism </em>för att beteckna hur meritokratiska argument istället används för att maskera och legitimera klassorättvisor och blockera vägarna till ökad social rörlighet.</div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
Analysen av värderingen av meritokrati och meritokratism ger Nyström anledning att vända och vrida på en rad grundläggande jämlikhetsfrågor inom den socialdemokratiska och socialliberala idétraditionen.</div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, "Times New Roman", serif; font-size: 16px; line-height: 1.6em; padding: 0px;">
<a href="https://s-akademiker.se/wp-content/uploads/2018/12/61-meritokratismens-vardegrund-orjan-nystrom-2018.pdf">Ladda ner hela rapporten här</a></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-55444249199236358912018-09-07T10:53:00.001+02:002018-10-19T09:02:04.962+02:00Sverige som hybridstat<b>Av Ingvar Johansson</b><br />
<br />
På den politiska dagordningen står frågor om hur Sverige bör hantera flyktingströmmar, ekonomisk migration, skatteflykt och lönedumpning. Ingvar Johansson argumenterar för att det behövs en perspektivförskjutning i synen på Sverige för att på allra bästa sätt kunna lösa dessa frågor. Sverige bör inte längre ses som en traditionell nationalstat, utan som en hybridstat.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXVxIemMPeKI17T2WT39u67OwCslQjQGvbY3EfWtsWVhcWtud20b0t64qDA4LhBgPC0Ot6a6H8z9gKkQcgydk68pES2fuivcUzXPPeExWgomjRGDOpMWoko1Ppz_6neL0qu7G21MmpFVk/s1600/foto-386x559-sverige-som-hybridstat.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="559" data-original-width="386" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXVxIemMPeKI17T2WT39u67OwCslQjQGvbY3EfWtsWVhcWtud20b0t64qDA4LhBgPC0Ot6a6H8z9gKkQcgydk68pES2fuivcUzXPPeExWgomjRGDOpMWoko1Ppz_6neL0qu7G21MmpFVk/s320/foto-386x559-sverige-som-hybridstat.jpg" width="220" /></a>Ingvar Johansson (bosatt i Lund) är professor emeritus i teoretisk filosofi vid Umeå universitet. Ur politisk-filosofisk synpunkt var han 1970-91 skribent i den marxistiska tidskriften <i>Zenit</i>, åren 2004-08 krönikör i organisationen <i>Vägval Vänsters</i> nätveckotidning, och redan åren 2013-16 publicerade han ett antal skrifter hos <i>Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg</i>; under hösten 2017 också ett par debattartiklar i den socialdemokratiska veckotidningen <i>Aktuellt i Politiken</i> (nr 33 och 45). Om honom som allmän filosof kan man läsa på hans hemsida (<a href="http://www.ingvarjohansson.se/">http://www.ingvarjohansson.se</a>).<br />
Klickar man på hemsidan på ”Side Topics” och ”Political Philosophy”, så hittar man några av hans politisk-filosofiska skrifter.<br />
<br />
Med denna rapport, nr 60 i ordningen (sedan starten 2011), återupptas utgivningen från Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg. Efter eldsjälen och den intellektuella motorn Anders Nilssons för tidiga bortgång har ett arbete tagit vid för att Tankeverksamheten ska kunna fortsätta. Ambitionen är att det ska vara på ett sätt som hedrar Anders anda, även om formerna kan komma att förändras.<br />
<br />
Författaren till föreliggande rapport, <i>Sverige som hybridstat: Det krävs en perspektivförskjutning i synen på Sverige</i>, vill tillägna Anders sin essä.<br />
<br />
<a href="http://s-akademiker.se/wp-content/uploads/2018/09/60-sverige-som-hybridstat-ingvar-johansson-2018.pdf" rel="nofollow" target="_blank">Ladda hem hela rapporten här</a>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-66227520965909267352017-06-28T16:55:00.002+02:002017-06-28T17:01:59.527+02:00150 år av feminism – från kvinnosak till jämställdhetspolitik<h3>
Av Ann-Marie Ljungberg, Johan Lönnroth & Jimmy Sand</h3>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW9oWwZGloLKaNzekAVFOhfDFH2YzQ0bYkgIn14oKq1tdPDeK2cVfbCiH6XXlAjuxEjcAicOLZaxKQ45o6VrOXMmV_j7q0wFEP8fNjh26OBYZtNn07hS8HMH8vG03e4EN39VHTH64AZNE/s1600/tankeverksamheten_logo-color_300dpi.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1036" data-original-width="1600" height="207" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW9oWwZGloLKaNzekAVFOhfDFH2YzQ0bYkgIn14oKq1tdPDeK2cVfbCiH6XXlAjuxEjcAicOLZaxKQ45o6VrOXMmV_j7q0wFEP8fNjh26OBYZtNn07hS8HMH8vG03e4EN39VHTH64AZNE/s320/tankeverksamheten_logo-color_300dpi.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_jamstalldhet2_pdf/$File/J%C3%A4mst%C3%A4lldhet2.pdf" target="_blank">Ladda hem hela rapporten här </a><br />
Ur inledningen -<br />
... innan vi börjar, måste vi påminna oss om att inte låta oss förledas. Vad feminism handlar om är inte vågor, inte årtal, eller principer. Allt det där är nyttiga redskap för att beskriva saker. Men det är inte kärnan. Inte egentligen. Feminism handlar om liv. Liv är inte särskilt lätta att definiera eller beskriva på ett begränsat utrymme. Till sin hjälp får en ta olika vinklar. Låt oss ta en vinkel som sträcker sig mellan två poler, bara för omväxlings skull, och se vart det leder. Låt oss säga att ena polen är lidande och att den andra polen är lycka. Helt hypotetiskt.<br />
<div>
<div>
Låt oss samtidigt påpeka att feminismen aldrig kan bestämma vad som är lidande eller lycka för alla. Men den bör kunna känna igen det ena eller det andra när den ser det. <br />
En sak som ett fokus på lidande skulle leda till, är kanske tanken på att det under det tidiga nittonhundratalet fanns massor av svenska kvinnor för vilka rösträtten var en fullkomligt meningslös fråga. Varför skulle de bry sig, alla kvinnor, som de flesta av oss vet, fick lämna sina barn fastbundna vid bordsben medan de tvingades göra dagsverken flera kilometer hemifrån. Alla kvinnor som blev dömda till standarddomen på 28dagar i fängelse på vatten och bröd, för att ha fött barn utomäktenskapliga barn. Alla kvinnor som blev dömda för lösdriveri eftersom de inte kunde försörja sig. De som hamnade i fängelse och fick lämna bort sina barn. De som dog av brist på vård, de som dog av svält, de som blev utstötta, de som fick leva sina liv som skuggor av de riktiga liven. </div>
Vad vi försöker säga är kanske att lidandet är vad feminismens historia handlar om, i tillägg till rösträttsfrågan till exempel. <br />
<div>
Det är viktigt att minnas att kvinnors specifika lidande, finns bakom varenda reform som har genomförts, bakom varje framsteg. Lidandet som det specifika lidandet för kvinnor. Inte för att kvinnor föder barn, även om kvinnor också gör det, inte för att kvinnor väljer fel, även om kvinnor också gör det, utan just för att de är kvinnor. Kvinnor är strukturellt underordnade, det vill säga, underordningen beror inte på något kvinnor gör, i så fall hade det räckt om de bara ändrade sig, men kvinnor lever i underordning för att de är något. De är kvinnor. Därför är kvinnor strukturellt underordnade. <br />
<br />
<a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_jamstalldhet2_pdf/$File/J%C3%A4mst%C3%A4lldhet2.pdf" target="_blank">Ladda hem hela rapporten här </a></div>
</div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-47396904424705626752017-04-14T09:29:00.003+02:002017-04-14T09:29:46.827+02:00Global värld - gemensam färd?<div>
av Åke Magnusson och Anders Nilsson</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXolCcewG-KNbK9MovncYrOVc7fq_1IHWA2eezHF3z7IuXB5-KiH7L6LlyKromY-2GugE3TzVldOPlC-oS5sG6NBuCCob9AcjoeZP7_v7z3PzvXJi3s82junE24NchZ35ZhCfPpL-C8_s/s400/global+v%25C3%25A4rld.JPG" width="278" /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ur inledningen:</div>
<div>
Mänskligheten har mycket gemensamt, än tydligare så när man blickar
framåt. Där väntar sådana utmaningar som kräver samarbete också över
statsgränser, oaktat religionstillhörighet och utan envis fasthållning vid
ideologisk ankarplats. Det är inte så att dessa frågor är främmande och
nya på den publika dagordningen. Inte alls, men allt klarare är att många
av dem tränger på än hårdare och får betydelse i långt högre grad än
tidigare. Och förändringarna i det globala landskapet har en ofantlig
räckvidd, de angår och påverkar oss alla. Just detta medför att hantering
av och lösningar på utmaningarna på ett eller annat sätt och på åtskilliga
punkter måste vara globala, alltså en värld i samarbete. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Dessa utmanande processer pågår med brutal kraft och löper parallellt.
Var och en av dem är omvälvande och svårhanterbar. Att de uppträder i
tiden på samma gång, gör saken än svårare, väsentligt mer krävande.</div>
<a href="http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_distriktet_i_vastsverige_1474017161760_global_varld_gemensam_fard_pdf/$File/Global%20v%C3%A4rld%20gemensam%20f%C3%A4rd.pdf" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a> eller läs den online nedan.<br />
<div>
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/aIEe4NqDoxEOI6" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/global-vrld-gemensam-frd" target="_blank" title="Global värld gemensam färd">Global värld gemensam färd</a></strong></div>
<br />
<br /></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-39436795945979336692017-01-31T10:22:00.000+01:002017-01-31T10:22:08.081+01:00Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?<h3>
En starkare ekonomisk politik är nödvändig</h3>
av Stefan Carlén och Christer Persson<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://bit.ly/2jPXv26" target="_blank"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyxWGrRlaj-Aom14W1SivEUDNeHO786hOjJc_O9qzYYzPRVQXLV8KNIEIggNwRX3OP3ooaHTEmoFFF57IDPZVOH5mS9Aaq-xTwWxjGozLtIpOcQyOx_AEyzw4WDBtq59BQBMdAu33Tvi4/s640/%25C3%25A4r+det+m%25C3%25B6jligt+att+n%25C3%25A5+arbetsl%25C3%25B6shetsm%25C3%25A5let.JPG" width="440" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="http://bit.ly/2jPXv26" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<i>Ur Sammanfattningen</i></div>
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i<br />
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.<br />
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.<br />
<br />
<a href="http://bit.ly/2jPXv26" target="_blank">Ladda hem rapporten direkt</a> eller läs den online på Slideshare<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/owXSaDTdjHLXLo" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/r-det-mjligt-att-n-arbetslshetsmlet" target="_blank" title="Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?">Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?</a> </strong></div>
<br />Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-88330579856471633842016-11-07T12:44:00.000+01:002016-11-07T12:44:46.419+01:00Nyanländas väg till jobb<h3>
Appendix om hyperrealiteten</h3>
av<br />
Anders Nilsson<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://bit.ly/2fKN5mF" target="_blank"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMr_Y2Lolk5EZY5U9hgcr-npVV6uIDlbVcout0W9V4tg7LwdddANGzihTLQknD6m2bQrNQBL77l8SsgsilAh7E7T6vL3nmyqklHRofuF6v9PXKnT_j6YYyMIIbO5SYI6hVcTrEDoqP1UU/s400/nyanl%25C3%25A4ndas+v%25C3%25A4g+till+jobb.JPG" width="276" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<i>Inledning:</i></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
Det stora inflödet av flyktingar under förra hösten väckte starka reaktioner i</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
olika riktningar hos allmänheten:</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
</div>
<ul>
<li>I fjol inträffade 78 bränder vid flyktinganläggningar. Myndigheten för Samhällsberedskap bedömer att cirka en tredjedel av dessa var hushållsolyckor. I sex fall hade eldsvådor anlagts av boende som suicidalförsök eller av psykisk ohälsa. Men åtminstone 16 av bränderna är bevisat anlagda utifrån, medan orsaken inte kunde fastställas med säkerhet i återstående dryga 25 fall. En del av dessa, kanske flertalet, var sannolikt också försök till mordbrand. Protester mot flyktingpolitiken och aggressioner mot asylsökande tar sig starka uttryck.</li>
<li>Samtidigt mötte under hösten stora skaror av frivilliga spontant upp för att erbjuda hjälp vid järnvägsstationer och andra platser där nyanlända samlades. Människor köpte på eget initiativ mat och andra förnödenheter och delade ut bland asylsökande. Tusentals mötte upp på solidaritetsmanifestationer för flyktingar runt om i landet. På en rad ställen blev det sammanstötningar mellan demonstranter för och emot flyktingar.</li>
</ul>
<div class="separator" style="clear: both;">
Det amerikanska analysföretaget PEW genomförde i våras i år en surveyundersökning i tio europeiska länder om medborgarnas syn på asylmottagningen. Tillsammans med Tyskland utmärkte sig Sverige i att flertalet, 62 procent, ser flyktinginvandringen som en tillgång för landet genom inflödet av</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
mänskliga resurser. Men nära en tredjedel är av rakt motsatt uppfattning, att strömmen av asylsökande utgör en börda för samhället - och det är ingen liten</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
minoritet.</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
Statsvetaren Peter Esaiasson vid Göteborgs universitet har visat att såväl försvarare av som motståndare till flyktinginvandringen tenderar att anse att de flesta tycker som de själva, medan ”de andra” är ett mindretal som lutar åt extremism. Detta, menar Esaiasson, underblåser kompromisslöshet och antagonism mellan skilda uppfattningar i flyktingfrågan och gör den svårhanterad för det politiska systemet.</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<a href="http://bit.ly/2fKN5mF" target="_blank">Läs mer här</a></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
Eller<a href="http://www.slideshare.net/staffanaxel/nyanlndas-vg-till-jobb" target="_blank"> läs rapporten online på Slideshare</a>.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/1Fiofd6ro5wEK2" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> </div>
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/nyanlndas-vg-till-jobb" target="_blank" title="Nyanländas väg till jobb ">Nyanländas väg till jobb </a></strong></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-60362240013373949552016-09-16T15:00:00.000+02:002016-09-17T09:45:07.479+02:00Inte bara ekonomin är bankrutt - GP från socialiberalism till högerpopulism<h3>
Ett år med ledarkommentarer från Fyrvaktaren på Ny Tid</h3>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitRv91M8iX8_OVnO0OiKjCED_EV_Mi6cOlHFELrHFifxkvZx2lE_ZF1LprVi3cAS7DH4aiCiO14-AIj3XGX1dsUn1tHonAN11P2_SVOvPPeqs7c8qxpFM7FkWdWMbhlr_LiuwMH12t1Cw/s1600/omslag+fyrvaktarrapport.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitRv91M8iX8_OVnO0OiKjCED_EV_Mi6cOlHFELrHFifxkvZx2lE_ZF1LprVi3cAS7DH4aiCiO14-AIj3XGX1dsUn1tHonAN11P2_SVOvPPeqs7c8qxpFM7FkWdWMbhlr_LiuwMH12t1Cw/s400/omslag+fyrvaktarrapport.JPG" width="282" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<a href="http://bit.ly/2cejwI3" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></div>
<div>
<b>Förord av Anders Lindberg:</b></div>
Vad händer med vårt gemensamma samtal när en morgontidning med monopolställning helt ändrar politisk linje?<br />
<div>
<br />
När tyngdpunkten och tilltalet flyttas från den politiska mitten till den yttersta gränsen. Och vad händer med journalistiken när det lågmält resonerande får ge vika för vinklar som ger uppmärksamhet på Twitter, Facebook och andra sociala medier?</div>
<div>
<br />
I Göteborg pågår i ett fullskaleexperiment i den mediala krisens skugga.<br />
Pressat av vikande intäkter prövar Göteborgsposten ett nytt grepp, att använda provokativ opinionsjournalistik får att öka nättrafiken och nå nya målgrupper både lokalt och nationellt.</div>
<div>
<br />
Flera av de stilistiska förändringarna; att betona känsla, att fokusera på person, att skärpa vinklar och slå till synes underifrån påminner snarare om en kvällstidnings tilltal än en morgontidning.</div>
<div>
<br />
Personligen tror jag strategin är för kortsiktig av två skäl.<br />
För det första kommer inte det ökade genomslaget att ge särskilt mycket intäkter, konkurrensen på den nationella annonsmarknaden är mördande och ingen tecknar en pappersprenumeration för något de ändå läser i sängen på sin mobiltelefon.</div>
<div>
<br />
För det andra kommer åsikter långt bortom mitten till slut bara få läsare som känner sig hemma där. Lämnar GP mittfältet kommer genomsnittsläsaren i Göteborg att söka sig till nationella tidningar via läsplattor och telefoner.<br />
Göteborgspostens unika bidrag till svensk opinionsjournalistik är den lokala granskningen av Västsverige, faller den så finns snart ingen poäng att läsa mer än enstaka artiklar eller följa profiler man gillar.</div>
<div>
<br />
Vad strategin däremot gör är att den smular sönder det goda samtalet, och till det fungerar den utmärkt. Särskilt, tyvärr, på lokal nivå.</div>
<div>
<br />
<div>
<div>
De flesta texter, och i stort sett alla med större genomslag, på GP:s ledarsida berör i dag ämnen som Islam, invandring, tiggare, kulturkonflikter, ”ta dig i kragen”-retorik, identitetspolitik och liknande.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Detta är nog inte vad den genomsnittlige göteborgaren funderar så värst mycket över i sin vardag – utan ämnesvalen präglas av redaktionens eget intresse.</div>
<div>
Åsikterna ligger i ett gränsland mellan den traditionella konservativa underströmmen i Moderaterna och Kristdemokraterna och så kallad ”alternativ media” på nätet.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
I USA har denna typ av publikationer, ofta bloggar med stort genomslag, varit en central del av Donald Trumps vinnande koalition i det republikanska primärvalet.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
I ett tal 25 augusti använde Hillary Clinton begreppet ”alt-right” eller ”alternativ höger” om hela rörelsen.</div>
<div>
”Donald Trump hjälper en radikal ytterkantsgrupp att ta över det Republikanska partiet”, sa hon.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det hon pekade på är en aktivistisk blandning av nationalister, kritiker av islam och invandring, rena rasister och högerpopulister. Deras relation till den vanliga högern är komplicerad, de har länge funnits i gränslandet mellan etablerad höger och olika grupper av aktivister.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Men Donald Trump har fört många av rörelsernas idéer, som muren mot Mexiko och stopp för muslimsk invandring, till debattens centrum. Och de älskar honom.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Utvecklingen i USA väcker rimliga frågor om något liknande kan hända i Sverige, att gränsen mellan höger och och högerpopulism suddas ut?</div>
<div>
Liksom gränsen mellan journalistik och aktivism?</div>
<div>
Kan vi få en ”alt-right” även här inför nästa val?</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Av de stora tidningarna är det i princip bara Göteborgsposten som ligger dikt an en sådan utveckling. Men om man en gång låtit sig fångas av klickjakt och gör sin trafik beroende av kärlek från dessa grupper på nätet är det förtvivlat svårt att bryta sig loss. Att byta strategi och gå tillbaka till det lågmält resonerande är knappast möjligt. Tärningen är redan kastad.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
Vad det betyder på sikt är svårt att säga idag – det finns helt enkelt inga historiska förbilder – nästa kapitel är inte skrivet. Varken för alternativhögern i USA – eller i Sverige.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<i>Anders Lindberg, bördig från Göteborg, är ledarskribent på Aftonbladet.</i></div>
</div>
<div>
<a href="http://bit.ly/2cejwI3" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></div>
</div>
</div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-38043661546340541242016-08-18T15:20:00.001+02:002016-08-18T15:20:18.294+02:00Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerav Anders Nilsson<br />
<div class="separator" style="clear: both;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmWkwABBR8N3g5UuxcOOaGTG9X7kIC4wQpKMfaB1LHLsqdvy9APOmVokgscr-Sx0449DBYnlwAkuyEu_vDlI894XPaL5iQFLqm6s1YBP7kkFQ5rkh_QK64oTUGflptvNjLYgCzcLv4pNg/s1600/keynsianismer.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmWkwABBR8N3g5UuxcOOaGTG9X7kIC4wQpKMfaB1LHLsqdvy9APOmVokgscr-Sx0449DBYnlwAkuyEu_vDlI894XPaL5iQFLqm6s1YBP7kkFQ5rkh_QK64oTUGflptvNjLYgCzcLv4pNg/s400/keynsianismer.JPG" width="275" /></a></div>
<br />
<i>Ur inledningen:</i><br />
Nationalekonomer med anknytning till det Demokratiska partiet har börjat oroa sig för Hillary Clinton.<br />
<br />
Det sägs att hon – kanske under tryck från Bernie Sanders månghövdade skara av anhängare – nu avviker från vad som i dessa kretsar anses vara Demokraternas främsta tillgång, dvs. den överlägsna samhällsekonomiska sakkunskap som partiet samlat omkring sig – ”The Economy, Stupid!” – i motsats till Republikanernas voodoo-läror för att skyla en politik som bara gör de rika rikare till nackdel för samhällsekonomin.<br />
<br />
Hillary Clinton har nämligen allt oftare börjat tala om att höjda löner är ett sätt att driva på tillväxten och återhämtningen av Förenta staternas ekonomi efter finanskraschen 2008.<br />
<blockquote class="tr_bq">
”Det är enkelt”, sade hon nyligen i ett tal i Ohio, ”högre löner ökar efterfrågan, vilket leder till fler jobb som driver på lönerna ytterligare. När era lönecheckar växer blir det tillväxt i Amerika!”.</blockquote>
Visserligen har Demokraterna höjda minimilöner på sitt program. Men det är utifrån ett moraliskt och socialt argument: folk har rätt till inkomster som man kan leva på. Att påstå att lönehöjningar skulle vara bra för tillväxten är att svära i den nykeynesianska kyrka vars evangelium blivit nära på lag för<br />
ansvarsfulla demokrater: lönerna kan stiga när samhällsekonomin växer, det fungerar inte tvärtom.Inte alldeles olikt vad socialdemokratiska finansministrar brukar mena i Sverige (utan att lägga sig i avtalsrörelserna, förstås).<br />
<div>
<br /></div>
<div>
Fortsätt att läsa genom att <a href="https://sites.google.com/site/tankeverksamheten/home/rapporter/Keynesianismer.pdf?attredirects=0&d=1" target="_blank">ladda hem rapporten här</a></div>
<div>
eller läs den online nedan:</div>
<div>
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/cKXFgtLzyUeGFC" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/hillary-clinton-keynes-och-olika-slags-keynesianismer" target="_blank" title="Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismer">Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismer</a> </strong></div>
<br /></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-88992109522763604742016-08-05T08:30:00.000+02:002016-08-05T08:30:16.218+02:00Ressentiment<h3>
- socialpsykologiska aspekter av ojämlikhet</h3>
av Örjan Nyström<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://bit.ly/2aTUcpK" target="_blank"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5A1YSNHQiwPGGeRcxXAP2Rvdu-QyKJfi3TmJnnbWOkBOhswHDKhs9xZGDvixZor6G5a2CmccKpmJyBELQBJXtXnETgg6Tz1wkubsSCTzXDpbA68If28mJq3tWLh3K5LXGG-H-FiMEY2c/s400/ressentiment.JPG" width="276" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
”Ressentiment” är ett missnöje med utvecklingen och tidens ordning som alltid riktas mot ”de andra”. Innebörden varierar med betraktaren och utsiktspunkten i klassamhället. <div>
Örjan Nyström granskar i denna rapport hur begreppet har använts av bl.a. Nietschze, Scheler och Wendy Brown, och diskuterar socialpsykologin hos vår tids kommunitära reaktioner i ett ojämlikt samhälle.</div>
<div>
Ladda hem rapporten <a href="http://bit.ly/2aTUcpK" target="_blank">via denna länk</a> eller läs den online nedan.<br /><br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/FUuTXYAe36cBIY" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/ressentiment-socialpsykologiska-aspekter-p-ojmlikhet" target="_blank" title="Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet">Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhet</a></strong></div>
</div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-78541136456847185302016-06-27T16:25:00.000+02:002016-06-27T16:25:14.685+02:00’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ur en kommande bokav Johan Lönnroth och Jimmy Sand<br />
<i>Om författarna</i><br />
Johan Lönnroth är före detta vice partiordförande i Vänsterpartiet, matematiker, nationalekonom, politisk aktivist och amatörskådespelare. Dessutom en rackare på handarbete.<br />
<br />
Jimmy Sand är kulturvetare och kommunikatör, bördig från Grums. Aktiv som fritidspolitiker för Socialdemokraterna i Göteborg, bl.a. i nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt i styrelsen för Göteborgs stadsteater. Bloggar på jimmysand.com.<br />
<br />
Föreliggande rapport består av kapitel två och tre i en kommande tredje väsentligen omarbetade upplaga av Den tredje vänstern, som förlaget Korpen planerar att ge ut. Första kapitlet gavs ut av Tankeverksamheten år 2014 under titeln Den svenska vänsterns historia.<br />
Den tredje vänstern utkom i första upplaga med Johan Lönnroth som ensam författare på Novapress år 1997, och i en andra omarbetad upplaga på Federa förlag 2009.<br />
<br />
<i>Ur kapitel 1:</i><br />
<h3>
Klassamhälle i omvandling</h3>
För femton år sedan berättade Mikael Löfgren om ett möte på LO-borgen i Stockholm, där han fick en känsla av att vara på ett museum. Fackliga företrädare levde kvar i det äldre industrisamhället, där den manlige, svenskfödde industriarbetaren var norm för arbetarklassen och den gamla sortens<br />
industrikapitalist norm för borgarklassen.<br />
Trots att nya feministiska och mångkulturella perspektiv skaffat sig utrymme i arbetarrörelsens partier lever denna tradition vidare. De kvinnliga och invandrande proletariaten har också fått sina schabloner. I teorin lever vi fortfarande i en tämligen homogen mansdominerad nationalstat med tydliga klass- och könsgränser. För att inte tala om vithetsnormen, att den klassiske arbetaren är ljushyllt. Om vi släpper den bilden blir vi osäkra. Om vi får syn på allt som ändrats ser vi att tiden sprungit förbi oss. Vi inser att vi inte kan formulera politik utifrån nostalgi.<br />
Vad är det då som hänt? Några säger att vi gått från industrisamhället till ”kunskapssamhället”. Men sådana etiketter säger inte mycket. Den spanske sociologen Manuel Castells har i sitt trebandsverk Informa- tionsåldern (1996-98) försökt framställa förändringarna på ett mer systematiskt sätt. Han hävdar att den nya informationstekniken slagit sönder många av det industridominerade samhällets maktmönster och skapat nya ”nätverk” av framförallt de unga och välutbildade. En annan samhällsvetare, Richard Florida, talar om framväxten av en ”kreativ klass”. Ytterligare en, Guy Standing, har populariserat ordet <i>prekariat </i>som beteckning på vad han menar är en ny samhällsklass som arbetar och lever under osäkra villkor. I vår smak överdriver såväl Castells och Florida en del. Så starka är inte de nya nätverken, eller den kreativa klassen, jämfört med gamla och nya kapitalister. Åtminstone inte än så länge. Och prekariatet kan ses som del av en brett definierad arbetarklass, snarare än en klass i sig. Men många inom vänstern vill överdriva åt andra hållet, där är inställningen<br />
snarast – åtminstone före utbrottet av 2008 års finanskris – att ”ingenting har hänt”. Men det har det! Samhället har förändrats, klassförhållandena är mer komplexa än förr.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://sites.google.com/site/tankeverksamheten/home/rapporter/Klassamh%C3%A4lle%20i%20omvandling.pdf?attredirects=0&d=1" target="_blank"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinpiumqjjDqSwyvq2G4gu8-8do-5-Yz8klQcLGLZfrOC0fmEym_uaJEG42B3EFaVdlTJjA3LgT3YBfwOyl3ttF7OjClFYqsXfR7yUomxG9TrVVGN9l5HuTYoHn12A5EeuKQ2OWK-Bmxpo/s640/klassamh%25C3%25A4lle+i+omvandling.JPG" width="440" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://sites.google.com/site/tankeverksamheten/home/rapporter/Klassamh%C3%A4lle%20i%20omvandling.pdf?attredirects=0&d=1" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
eller </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Läs den online nedan:</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/u3OhQ3WQHJRvRF" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/klassamhlle-i-omvandling-och-det-svarta-hlet-socialismen-tv-kapitel-ur-en-kommande-bok" target="_blank" title="’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ur en kommande bok">’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ur en kommande bok</a></strong></div>
<div>
<br /></div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-68008393482204050252016-04-03T08:30:00.000+02:002016-04-03T08:30:32.262+02:00Välfärdsstaten och globaliseringenav Ingvar Johansson<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://bit.ly/25D6p5V" target="_blank"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOAJdMmVjxMqERqWb3DGagj6y59pgQr2ok-7dZ8jDzQST-z6V7dNLf9AMyVLRMvE_rU5dI5lEOWq9snY5ONOcJT7Fp7s1tZ_GzsVbLrWLU9tKEF5eM5_k7qdumCJiMO0VctQww7JgAR7k/s400/v%25C3%25A4lf%25C3%25A4rden+och+globaliseringen.JPG" width="285" /></a></div>
<br />
<i>Ur inledningen</i><br />
Den svenska välfärdsstaten knakar just nu i fogarna. Och det på grund av tre helt olika samtidigt verkande processer: en svensk, en europeisk och en global. Jag tar dem i tur och ordning.<br />
<ul>
<li>För det första, vår välfärdsstat hotas därför att den radikalt ökade strömmen av flyktingar och ekonomiska migranter gett moderaterna ett någorlunda acceptabelt skäl till att överge sitt under epoken Reinfeldt införda accepterande av välfärdsstaten. Nu kan de gå tillbaka till sin traditionella människouppfattning, den där man inte självmant säger: alla människor har lika värde. Det finns anledning frukta vad detta ideologiska återtåg kan komma att innebära för Välfärdssverige. Å ena sidan, så kan moderaterna i en koalition med de nyliberala falangerna inom Centerpartiet och Liberalerna försöka sig på en nedmontering av allt som kan kallas välfärdsstat. Å andra sidan, så kan de i en koalition med Sverigedemokraterna försöka sig på att införa en hierarkisk socialkonservativ ”välfärdsstat” där det görs stor skillnad på medborgare och medborgare; dels på flergenerationssvenskar och andra svenskar, dels på överklass och underklass.</li>
<li>För det andra, vår välfärdsstat hotas därför att Sverige är del av EU och förpliktigade att följa också EUs regelverk. Och det är en öppen fråga i vad mån detta i framtiden kommer att tillåta traditionell svensk välfärdspolitik. </li>
<li>För det tredje, den hotas därför att den allmänna globaliseringen gör att rika svenska medborgare fullt lagligt kan undandra ansenliga summor från välfärdsfinansieringen. De behöver bara flytta en del av sina enorma tillgodohavanden till lämpliga länder någon annanstans på vår planet. Dessutom är det lätt för dem att med – ur deras egna ögon sett – ”bara lite småfusk” undandra ännu större summor.</li>
</ul>
Det finns mycket stor anledning att stanna upp och också på ett relativt abstrakt plan reflektera en stund över de idéhistoriska, moraliska, politiska och ekonomiska grunderna för en allmän välfärdspolitik.<br />
Denna skrift är ett försök.<br />
Den innehåller fem för mig centrala begrepp som jag sällan eller aldrig ser i den vanliga tidnings och tidskriftsideologiska debatten: <i>produktiv välfärdism, regionalisering,</i><br />
<i>subsidiaritetsprinciper, öppen kommunitär identitet och vertikal reformism.</i><br />
<i><br /></i>
<a href="http://bit.ly/25D6p5V" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a> eller läs den online på Slideshare nedan<br />
<i><br /></i><iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/CGsaymwoaSbU4j" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/vlfrdsstaten-och-globaliseringen-60391591" target="_blank" title="Välfärdsstaten och globaliseringen">Välfärdsstaten och globaliseringen</a> </strong></div>
<i><br /></i>
<i><br /></i>Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-83852655788326091302016-02-27T08:30:00.000+01:002016-02-27T11:13:01.139+01:00Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelseAv Johan Lönnroth<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://bit.ly/1oMVDcN" target="_blank"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtdUzar_RvxuBFsJpYAteaDj7nnhlQTITbCbPmmaM-SR0-J4oQEyURMYA69PAh7bM0-C9MHwsJ9XLlAVS0zrwtuwsiCAj88pYK4eJQ-OuVpFpAKv5_L8g5J5Nymuyu2lFLhyrvJQHIick/s400/palmerapport_l%25C3%25B6nnroth.JPG" width="277" /></a></div>
<br />
Ur Anders Nilssons förord:<br />
<br />
Det är 30 år sedan Olof Palme mördades. Tankeverksamheten ger ut en rapport om hans tid och gärning av en kritiker - Johan Lönnroth.<br />
<div>
<br />
<div>
Palmes eftermäle är skevt. Han förknippas främst med det internationella engagemanget (Sydafrika, Vietnam, Tjeckoslovakien) samt diverse affärer. Men det som var socialdemokratins stora gärning under hans tid, och som han i hög grad var drivande för, sammankopplas sällan med honom - utbyggnaden av den offentliga sektorn, sambeskattningens avskaffande och kvinnors intåg på arbetsmarknaden, föräldraförsäkringen, förskolereformen och utbyggnaden av utbildningssektorn.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
[...] Så här i efterhand framstår Palmeperiodens reformvåg från slutet av 1960-talet och ett decennium framåt som det kanske mest bestående resultatet av socialdemokratins långa regeringsinnehav under 1900-talet. Det förändrade Sverige på ett avgörande sätt. Jämlikheten och den individuella friheten ökade på djupet i samhället på ett sätt som inga andra politiska reformer har åstadkommit. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Men eftermälet har nog också präglats av att Palme med tiden slets ner av hatet, politiska motgångar och tidsvändan. I en mening kan man säga att Johan Lönnroths text på sitt sätt är en äreräddning av Olof Palme – även om det inte är någon hyllningsskrift och den behandlar de svåra åren i hans gärning. Med kritisk realism tecknas gestalten av en idéburen pragmatiker i en tid som blev allt be- svärligare att hantera för socialdemokratin. Med självupplevd erfarenhet om det problematiska mötet mellan socialismens ideal och verkligheten under dessa år gör Lönnroth upp med en idealbild av Palme som i efterkommande strider inom arbetarrörelsen har odlats på sina håll. </div>
<div>
Det är bra. </div>
<div>
Palme är värd att minnas som han var och inte som djävul i någras ögon och helgon i andras.</div>
<div>
<br />
Ladda hem rapporten <a href="http://bit.ly/1oMVDcN" target="_blank">här</a><br />
eller läs den på Slideshare nedan:<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/ks86IMLsfwUYwR" style="border-width: 1px; border: 1px solid #ccc; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/palme-och-den-socialdemokratiska-utopin-en-bitvis-sjlvbiografisk-betraktelse" target="_blank" title="Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse">Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse</a></strong></div>
</div>
</div>
Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4573448380662855510.post-25575272443933469412015-12-20T12:35:00.000+01:002015-12-20T12:35:49.484+01:00En död Marx, en åldrande Liedman och dagens unga vänsterav Ingvar Johansson<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://sites.google.com/site/tankeverksamheten/home/rapporter/En%20d%C3%B6d%20Marx%2C%20en%20%C3%A5ldrad%20Liedman%20och.pdf?attredirects=0&d=1" target="_blank"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEis7_Ucz8AuBYvfZK9ADJlSIDIWWqvi4cy0zu2wYJYlfovnBL_1yKHzmwHChIGNpNcGTXujeik5ClFNDQmvfTQIs35_sjfjQ-cQmKvWhmSLrrX3fHNVAfTTk-_1p8V5jsXsGu21J8Zp1A8/s400/liedman+marx+och+d%25C3%25B6den.JPG" width="277" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
Sven-Eric Liedmans nya Marxbok hyllas av en utomsocialdemokratisk vänster. Men hur ser han egentligen på Marx, mänskliga rättigheter, politisk demokrati och marknaden?</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
Ingvar Johansson, professor emeritus i teoretisk filosofi och med Liedman författare till boken ’Positivism och marxism’ (1972), gör en kritisk granskning av marxismen-liedmanismen.</div>
<br />
<a href="https://sites.google.com/site/tankeverksamheten/home/rapporter/En%20d%C3%B6d%20Marx%2C%20en%20%C3%A5ldrad%20Liedman%20och.pdf?attredirects=0&d=1" target="_blank">Ladda hem rapporten här</a> eller läs den online nedan.<br />
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="714" marginheight="0" marginwidth="0" scrolling="no" src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/zDrdlkXfphUb1O" style="border-width: 1px; border: 1px solid #CCC; margin-bottom: 5px; max-width: 100%;" width="668"> </iframe> <br />
<div style="margin-bottom: 5px;">
<strong> <a href="https://www.slideshare.net/staffanaxel/en-dd-marx-en-ldrad-liedman-och-dagens-unga-vnster" target="_blank" title="En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster">En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänster</a></strong></div>
<br />Staffan Lindströmhttp://www.blogger.com/profile/06915449137670360738noreply@blogger.com