Sidor

2014-05-07

Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen

av Anders Nilsson och Örjan Nyström

ur inledningen
Arbete och bildningssyn - är inte det ett väldigt udda perspektiv på arbetslivets framtidsfrågor idag?
Vi tror inte det. Att det kan uppfattas så beror på att diskussionen kring arbete och arbetsmarknad under senare år blivit mycket inskränkt.
Det begrepp som mestadels används i sammanhanget är ”jobbpolitik”. Vad som står i centrum där är det rent kvantitativa förhållandet mellan antalet arbetsföra och arbetsvilliga människor å ena sidan och antalet arbetstillfällen å den andra. ”Jobbpolitikens” perspektiv inskränker sig oftast till att med makropolitisk stabiliseringspolitik skapa jämvikt mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, sammanfattat i begreppet ”full sysselsättning”.
Vad människor gör och får möjlighet att göra när de arbetar, och hur detta påverkar såväl de arbetande själva som det arbetsresultat de presterar – arbetet som kulturskapande kraft och rikedomsalstrande förmåga – är oftast frånvarande i den diskussionen. ”Jobbpolitiken” har visat sig ha notoriskt svårt att komma till rätta med de envist kvardröjande problem med arbetslöshet och utslagning som sedan flera decennier plågar den moderna arbetsmarknaden. Den rymmer inte heller några redskap för att reformera arbetslivet i ett framtidsperspektiv, där det handlar om att knyta samman en politik för att bemästra globalisering och teknisk omvandling på ett sätt som befordrar ökad jämlikhet och demokratisering.

Ladda hem hela rapporten här
Eller läs den online nedan