2015-08-12

Vart är Kina på väg?

Av Anders Nilsson

Ur inledningen
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?

Sedan några år tillbaka är Kina  i  färd  med  att  skifta  tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst  DRC  (2012).


I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomin – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan:

2015-07-21

Europeiska Unionens grekiska kris

av Anders Nilsson
Ur inledningen:
EU:s politiska kris kring Grekland under våren och sommaren avslutades med kapitulation under galgen för Syrizas konfrontationspolitik. Denna hade förbrukat allt förtroende för den grekiska regeringen hos övriga Euroländer. Uppbackning av intellektuella som Jürgen Habermas, Thomas Piketty och Paul Krugman och en grekisk folkomröstning hjälpte inte. När det kom till kritan fanns ingen kraft att sätta bakom orden. Men villkor för nödhjälp som uppfattas som förödmjukande bär med sig en risk att många greker ser det nynaziska Gyllene gryning som den enda återstående oprövade alternativet.
Man måste få balans i de offentliga finanserna i Grekland, och grekerna behöver göra upp med den gamla klientism- och korruptionskultur som är en del - dock mindre - av förklaringen till den ekonomiska krisen. Men ekonomiskt framåtskridande kan inte åstadkommas med enbart piska; det behövs morötter också.
EU borde ägna större uppmärksamhet åt vad som är grundproblemet i Eurozonens underskottsländer runt Medelhavet: den eftersläpande produktivitetsutvecklingen. En del av ECB:s jättelika program om 500 miljarder Euro för att motverka deflationen borde kunna avsättas för direkta realinvesteringar i dessa länder, i stället för att bara injiceras i den finansiella sektorn med osäkra spridningseffekter till den reala ekonomin.

Om författaren:
Anders Nilsson är redaktör för Tankeverksamheten. Tillsammans med Örjan Nyström har han bl.a. skrivit böckerna Jämlikhetsnormen (2012) och Den sociala demokratins andra århundrade? (2005); 
tidigare verksam som stadssekreterare för Socialdemokraterna i kommunstyrelsen i Göteborg och ombudsman vid LO.

Ladda hem rapporten genom att klicka på denna länk eller läs den online på Slideshare nedan:

2015-07-09

Dags för sommarlektyr!

Med texter av Ann-Sofie Hermansson, Ingvar Johansson, Anders Nilsson och Örjan Nyström
I enlighet med en tradition sedan några år ger Tankeverksamheten även i år ut en sommarlektyr för stranden, hängmattan eller hammocken. I semestertider har vi ju bättre tid att läsa. Här kommer således ett blandat knippe av nyskrivet och sommarrepriser:
  • Anders Nilsson ger några aktuella anteckningar om Greklandskrisen
  • Ingvar Johansson bidrar utifrån några uttalanden av Jan Björklund med innovationen begreppet missunnsjuka
  • Här finns också en tidigare publicerad text om vad dagens socialdemokrater kan lära av Marx av Anders Nilsson och Örjan Nyström
  • Slutligen reflekterar Ann- Sofie Hermansson om sorg som flyter i ett orättvist och ojämlikt samhälle i en bearbetning av en krönika som tidigare publicerats i Göteborgs-Posten

Välkommen till vederkvickande och bildande läsning!

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan:


2015-06-18

Förskolan, barnen och framtiden

av Sven Bremberg

Är förskolan bra eller dålig för barnen? Med utgångspunkt i en debatt i Göteborgs Posten i vintras går Sven Bremberg, forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten, igenom forskningsläget i en särskild studie för Tankeverksamheten. Förskolan förefaller ha entydigt positiva effekter för barnen. Därmed kan debatten gå från tyckande till vetande.
Eller läs den online nedan:

2015-05-27

Kris i befolkningsfrågan?

Om urbanisering och jämlikhet
av Cecilia Dalman Eek




Den regionala utvecklingen av land och stad och dess förutsättningar kommer ofta i skymundan för politiken på riks- och kommunnivå. 
Cecilia Dalman Eek, med lång erfarenhet från regionpolitiken i Västra Götaland, diskuterar den regionala politiska nivån och dess strategiska betydelse för folkhälsa och landets utveckling.


Ladda ner rapporten här eller läs den online nedan:


2015-04-10

Globalisering och förtjänst - fallet Zlatan

av Ingvar Johansson

Ur rapportens inledning:
”Jag har förtjänat det”, sade Zlatan Ibrahimović sent på kvällen den 4 september år 2014. Han hade då tidigare på kvällen blivit den som genom historien gjort flest mål i svensk herrlandslagsfotboll, och därmed i media slutgiltigt säkrat epitetet ”Svenska landslagets störste någonsin”. Också i mitt tycke kan han sägas ha förtjänat detta epitet. Men att ha förtjänat sådant som epitet och betyg är en sak, att ha förtjänat en viss lön och inkomst är en annan. Jag tycker inte att Zlatan och hans inkomstlikar förtjänar den lön och totalinkomst de har. Den rena lönen för Zlatan från Paris Saint German låg år 2014 på runt elva miljoner kronor i månaden; den totala månadsinkomsten inklusive reklamintäkter och liknande var, och är, nästan dubbelt så stor. De största fotbollsstjärnorna i Real Madrid (Cristiano Ronaldo) och Barcelona (Lionel Messi) har en totalinkomst på runt en miljon per dag. Många vicedirektörer i näringslivet, filmstjärnor och popstjärnor tjänar ännu mer, och det principiella jag säger om Zlatans inkomster anser jag vara tillämpbart även på många av dessa. Tar man begreppet förtjänad inkomst på allvar, så kan de inte sägas ha gjort sig förtjänta av den.

Ladda ner rapporten som .pdf här eller läs den online nedan.

2015-03-09

Mer frihandel = fler jobb?

Sysselsättningseffekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

av David Ljung

Inledning

Sedan 1,5 år tillbaka pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA: Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP).

Syftet är att främja handeln genom att sänka tullar, ta bort handelshinder som beror på skillnader i regler/standarder samt ömsesidigt öppna upp den offentliga upphandlingen. Om avtalet blev verklighet skulle det bli det största i sitt slag i världen.

Debatten om avtalet är polariserad. EU-kommissionen, som förhandlar för europeisk del, räknar med att avtalet skulle bli en rejäl ekonomisk vitamin- injektion på båda sidor Atlanten. Detta är en bild som bl.a. delas av många företag och företagsorganisationer. Andra aktörer tror på mindre goda eko nomiska konsekvenser. De pekar i stället på risker för sänkta miljökrav, oschysst konkurrens via social dumpning eller begränsningar i det demokra tiska beslutsfattandet.

Även när det specifikt gäller jobben går meningarna isär. Förespråkarna ser framför sig fler jobb, en god löneutveckling och en dynamik där jobbekva tionen i de flesta branscher blir positiv. Skeptikerna talar i stället om neutrala eller negativa jobbeffekter där lönerna pressas och flera branscher i ökad transatlantisk konkurrens får problem.

Syftet med denna korta rapport är att lite närmare analysera jobbaspekten. Hur bör man i generella termer resonera när det gäller sambanden mellan frihandel och jobb? Hur kan man mer specifikt förvänta sig att TTIP skulle påverka europeisk och svensk arbetsmarknad? Hur skulle plus och minus i jobbkalkylen se ut? Vore ett avtal av detta slag ett sätt att pressa ner arbets lösheten?

Att studera jobbeffekter av ökad frihandel är svårt. Att hitta rätt i förutsägelser om vad just TTIP skulle innebära är dessutom en extra hård nöt att knäcka. Tanken med rapporten är därför inte att ge några skarpa svar, utan att mer allmänt försöka guida den som i detta avseende vill se in i framtiden.

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan: