2016-06-27

’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ur en kommande bok

av Johan Lönnroth och Jimmy Sand
Om författarna
Johan Lönnroth är före detta vice partiordförande i Vänsterpartiet, matematiker, nationalekonom, politisk aktivist och amatörskådespelare. Dessutom en rackare på handarbete.

Jimmy Sand är kulturvetare och kommunikatör, bördig från Grums. Aktiv som fritidspolitiker för Socialdemokraterna i Göteborg, bl.a. i nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt i styrelsen för Göteborgs stadsteater. Bloggar på jimmysand.com.

Föreliggande rapport består av kapitel två och tre i en kommande tredje väsentligen omarbetade upplaga av Den tredje vänstern, som förlaget Korpen planerar att ge ut. Första kapitlet gavs ut av Tankeverksamheten år 2014 under titeln Den svenska vänsterns historia.
Den tredje vänstern utkom i första upplaga med Johan Lönnroth som ensam författare på Novapress år 1997, och i en andra omarbetad upplaga på Federa förlag 2009.

Ur kapitel 1:

Klassamhälle i omvandling

För femton år sedan berättade Mikael Löfgren om ett möte på LO-borgen i Stockholm, där han fick en känsla av att vara på ett museum. Fackliga företrädare levde kvar i det äldre industrisamhället, där den manlige, svenskfödde industriarbetaren var norm för arbetarklassen och den gamla sortens
industrikapitalist norm för borgarklassen.
Trots att nya feministiska och mångkulturella perspektiv skaffat sig utrymme i arbetarrörelsens partier lever denna tradition vidare. De kvinnliga och invandrande proletariaten har också fått sina schabloner. I teorin lever vi fortfarande i en tämligen homogen mansdominerad nationalstat med tydliga klass- och könsgränser. För att inte tala om vithetsnormen, att den klassiske arbetaren är ljushyllt. Om vi släpper den bilden blir vi osäkra. Om vi får syn på allt som ändrats ser vi att tiden sprungit förbi oss. Vi inser att vi inte kan formulera politik utifrån nostalgi.
Vad är det då som hänt? Några säger att vi gått från industrisamhället till ”kunskapssamhället”. Men sådana etiketter säger inte mycket. Den spanske sociologen Manuel Castells har i sitt trebandsverk Informa- tionsåldern (1996-98) försökt framställa förändringarna på ett mer systematiskt sätt. Han hävdar att den nya informationstekniken slagit sönder många av det industridominerade samhällets maktmönster och skapat nya ”nätverk” av framförallt de unga och välutbildade. En annan samhällsvetare, Richard Florida, talar om framväxten av en ”kreativ klass”. Ytterligare en, Guy Standing, har populariserat ordet prekariat som beteckning på vad han menar är en ny samhällsklass som arbetar och lever under osäkra villkor. I vår smak överdriver såväl Castells och Florida en del. Så starka är inte de nya nätverken, eller den kreativa klassen, jämfört med gamla och nya kapitalister. Åtminstone inte än så länge. Och prekariatet kan ses som del av en brett definierad arbetarklass, snarare än en klass i sig. Men många inom vänstern vill överdriva åt andra hållet, där är inställningen
snarast – åtminstone före utbrottet av 2008 års finanskris – att ”ingenting har hänt”. Men det har det! Samhället har förändrats, klassförhållandena är mer komplexa än förr.

eller 
Läs den online nedan:



2016-04-03

Välfärdsstaten och globaliseringen

av Ingvar Johansson

Ur inledningen
Den svenska välfärdsstaten knakar just nu i fogarna. Och det på grund av tre helt olika samtidigt verkande processer: en svensk, en europeisk och en global. Jag tar dem i tur och ordning.
  • För det första, vår välfärdsstat hotas därför att den radikalt ökade strömmen av flyktingar och ekonomiska migranter gett moderaterna ett någorlunda acceptabelt skäl till att överge sitt under epoken Reinfeldt införda accepterande av välfärdsstaten. Nu kan de gå tillbaka till sin traditionella människouppfattning, den där man inte självmant säger: alla människor har lika värde. Det finns anledning frukta vad detta ideologiska återtåg kan komma att innebära för Välfärdssverige. Å ena sidan, så kan moderaterna i en koalition med de nyliberala falangerna inom Centerpartiet och Liberalerna försöka sig på en nedmontering av allt som kan kallas välfärdsstat. Å andra sidan, så kan de i en koalition med Sverigedemokraterna försöka sig på att införa en hierarkisk socialkonservativ ”välfärdsstat” där det görs stor skillnad på medborgare och medborgare; dels på flergenerationssvenskar och andra svenskar, dels på överklass och underklass.
  • För det andra, vår välfärdsstat hotas därför att Sverige är del av EU och förpliktigade att följa också EUs regelverk. Och det är en öppen fråga i vad mån detta i framtiden kommer att tillåta traditionell svensk välfärdspolitik. 
  • För det tredje, den hotas därför att den allmänna globaliseringen gör att rika svenska medborgare fullt lagligt kan undandra ansenliga summor från välfärdsfinansieringen. De behöver bara flytta en del av sina enorma tillgodohavanden till lämpliga länder någon annanstans på vår planet. Dessutom är det lätt för dem att med – ur deras egna ögon sett – ”bara lite småfusk” undandra ännu större summor.
Det finns mycket stor anledning att stanna upp och också på ett relativt abstrakt plan reflektera en stund över de idéhistoriska, moraliska, politiska och ekonomiska grunderna för en allmän välfärdspolitik.
Denna skrift är ett försök.
Den innehåller fem för mig centrala begrepp som jag sällan eller aldrig ser i den vanliga tidnings och tidskriftsideologiska debatten: produktiv välfärdism, regionalisering,
subsidiaritetsprinciper, öppen kommunitär identitet och vertikal reformism.

Ladda hem rapporten här eller läs den online på Slideshare nedan




2016-02-27

Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelse

Av Johan Lönnroth

Ur Anders Nilssons förord:

Det är 30 år sedan Olof Palme mördades. Tankeverksamheten ger ut en rapport om hans tid och gärning av en kritiker - Johan Lönnroth.

Palmes eftermäle är skevt. Han förknippas främst med det internationella engagemanget (Sydafrika, Vietnam, Tjeckoslovakien) samt diverse affärer. Men det som var socialdemokratins stora gärning under hans tid, och som han i hög grad var drivande för, sammankopplas sällan med honom - utbyggnaden av den offentliga sektorn, sambeskattningens avskaffande och kvinnors intåg på arbetsmarknaden, föräldraförsäkringen, förskolereformen och utbyggnaden av utbildningssektorn.

[...] Så här i efterhand framstår Palmeperiodens reformvåg från slutet av 1960-talet och ett decennium framåt som det kanske mest bestående resultatet av socialdemokratins långa regeringsinnehav under 1900-talet. Det förändrade Sverige på ett avgörande sätt. Jämlikheten och den individuella friheten ökade på djupet i samhället på ett sätt som inga andra politiska reformer har åstadkommit. 

Men eftermälet har nog också präglats av att Palme med tiden slets ner av hatet, politiska motgångar och tidsvändan. I en mening kan man säga att Johan Lönnroths text på sitt sätt är en äreräddning av Olof Palme – även om det inte är någon hyllningsskrift och den behandlar de svåra åren i hans gärning. Med kritisk realism tecknas gestalten av en idéburen pragmatiker i en tid som blev allt be- svärligare att hantera för socialdemokratin. Med självupplevd erfarenhet om det problematiska mötet mellan socialismens ideal och verkligheten under dessa år gör Lönnroth upp med en idealbild av Palme som i efterkommande strider inom arbetarrörelsen har odlats på sina håll. 
Det är bra. 
Palme är värd att minnas som han var och inte som djävul i någras ögon och helgon i andras.

Ladda hem rapporten här
eller läs den på Slideshare nedan:

2015-12-20

En död Marx, en åldrande Liedman och dagens unga vänster

av Ingvar Johansson
Sven-Eric Liedmans nya Marxbok hyllas av en utomsocialdemokratisk vänster. Men hur ser han egentligen på Marx, mänskliga rättigheter, politisk demokrati och marknaden?
Ingvar Johansson, professor emeritus i teoretisk filosofi och med Liedman författare till boken ’Positivism och marxism’ (1972), gör en kritisk granskning av marxismen-liedmanismen.

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan.



2015-11-30

Ett långt brev

från Bosse Elmgren.

Ladda hem Ett långt brev direkt eller läs ett smakprov först:
ur Kapitel 1.

Tillsammans kan vi göra så mycket

Hej, Du som läser det här långa brevet!
Jag har en allvarlig fråga till Dig. Vill Du leva i ett samhälle och en värld:
… som inte är uppbyggda på samhällsklasser utan av jämlikar, på alla
människors lika värde,
... där utvecklingen bestäms främst genom demokratiska beslut efter
tankeutbyte mellan människor, inte i första hand av affärsuppgörelser,
privata vinstintressen eller en ”utveckling” som vi tycker oss stå maktlösa
inför,
… där det råder demokrati på alla områden, politiskt, socialt, kulturellt
och ekonomiskt,
… där alla klimathot och hot mot mänsklighetens överlevnad har undanröjts,
... där människorna lever i fred och trygghet och med goda levnadsvillkor,
där livets goda är rättvist fördelat och där var och en kan utvecklas
efter sina bästa stämningars längtan,
… där det råder yttrande- och informationsfrihet, där olika uppfattningar
bryts mot varandra i en generös anda,
... där alla har tillgång till ren luft, rent vatten och en bra miljö i övrigt,
… där vi alla får känna att vi behövs, där det finns arbete åt alla med
goda arbetsvillkor,
... där vi människor ställer upp för varandra och försöker bidra med
att göra vårt bästa, där vi försöker ta vara på varje människas vilja och
förmåga,
… som präglas av gemenskap och gott kamratskap?
Detta är en dröm, en vision som till viktiga delar har funnits med i
arbetarrörelsen sedan dess barndom. Men som också har vuxit sig stark
inom och tack vare miljörörelsen och olika freds- och solidaritetsrörelser.
Om Du svarar ja på min fråga så tycker jag att vi ska arbeta tillsammans
för att den visionen också ska prägla mänsklighetens framtid.

Om författaren:
Bosse Elmgren är med mer än 60 år som aktiv socialdemokrat en av arbetarrörelsens veteraner. Med kortare erfarenheter av skogs- och industriarbete har han ägnat större delen av sitt yrkesliv som journalist och funktionär i det socialdemokratiska partiet, bl.a. på partistyrelsens kansli och som politisk sekreterare för fullmäktigegruppen i Göteborg. Tankeverksamheten gav 2010 ut rapporten Arbetsförsäkring åt alla! av honom tillsammans med Lars Ag, Helmuth Föll, Sune Gidgård och Stig Lahti. Numera bosatt i Södertälje, där han tidigare i år fick ABF:s pris som årets folkbildare för insatser i det lokala arbetet.
  Ladda hem Ett långt brev här, eller läs det nedan på Slideshare.


2015-11-06

Vilken framtid har försvarsindustrin?

Kommer den skapa fler eller färre jobb i Sverige och i övriga EU?
Av David Ljung

Inledning
Försvarsindustrin i Europa bantades rejält efter det kalla krigets slut. Efter att den hämtat sig under stora delar av 00-talet ledde den ekonomiska krisen till att den återigen sattes under hård press.

Samtidigt har omvärlden blivit mer orolig igen. Konflikterna i Syrien,Irak och särskilt Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Kriget finns plötsligt på tröskeln till EU.

Därmed har debatten om försvarsindustrin nått ett vägskäl. Det står och väger. Olika krafter drar åt olika håll.

Å ena sidan menar vissa att försvarskapaciteten i Sverige och övriga EU är för låg givet de nya förutsättningarna. Det talas om att försvaret och försvarsindustrin måste stärkas samt om att det europeiska försvarsindustriella samarbetet behöver öka.

Å andra sidan anser andra att försvaret och försvarsindustrin i stället bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säkerhetspolitiskt synsätt med fokus på konfliktförebyggande civila insatser snarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexport som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.

Vid detta vägskäl är det högst relevant att ställa sig frågan vart den försvarsindustriella utvecklingen – i EU och specifikt i Sverige – egentligen är på väg. Kan vi på ungefär 10 års sikt förvänta oss en större eller mindre försvarsindustri? Kommer den att vara annorlunda? I så fall hur? Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden? Kommer försvarsindustrin att generera intressanta framtidsjobb, eller kommer den snarare att lämna ett tomrum av förlorade arbetstillfällen?

Syftet med denna rapport är inte att ge glasklara svar på alla frågor, utan snarare att ge en kort och enkel bakgrund till de omständigheter och trender som svaren skulle kunna utgå från. Til syvende og sidst är det alltid svårt att försöka förutsäga framtiden.

På sin väg mot den avslutande summeringen tar sig rapporten i tur och ordning an nuläget, historien och framtiden.

Ladda ner rapporten här
Eller läs den online här

2015-08-12

Vart är Kina på väg?

Av Anders Nilsson

Ur inledningen
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?

Sedan några år tillbaka är Kina  i  färd  med  att  skifta  tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst  DRC  (2012).


I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomin – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.

Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan: