2014-04-15

Den svenska vänsterns historia

Av Johan Lönnroth och Jimmy Sand
Ur inledningen
Jämförelser mellan olika länder i Europa lär visa att det lokala och kommunala självstyret har haft starkast förankring i Sverige och Norge. Historiker har försökt förklara det med att här saknades en stark feodalmakt och detta berodde i sin tur på att bönderna kunde dra till skogs och försörja sig där om förtrycket blev för starkt. Den medeltida bonden i Sverige hade större politisk och social frihet, deltog i större utsträckning i det politiska livet än i något annat västeuropeiskt land. Den starka centralmakten, kronan, vilade
på en allians med denna självägande bondeklass.
Kanske var det i första hand den lokaldemokratiska traditionen som gjorde att vare sig liberalismens eller socialismens revolutionära rörelser någonsin kunde göra sig riktigt gällande här. Också den långa freden efter
1809 bidrog till detta. Att det istället för militär upprustning kunde satsas på civil produktion ökade välståndet och dämpade motsättningarna. Varken statens, adelns eller kapitalisternas maktutövning blev riktigt så brutal här som i många andra länder. Med det system av ämbetsverk som under ledning av rikskanslern Axel Oxenstierna skapats under 1600-talet började en allt mer oberoende ämbetsmannakår växa fram. Maktdelningen inom staten var tydligare än på de flesta andra håll, och beslutsfattandet i ämbetsverken präglades i hög grad av rationalitet och av lojalitet mot staten framför andra
intressen.
Ladda hem hela rapporten här eller läs den online nedan:




2014-03-02

Vad kan vi vinna på att göra de sjuka jobben friska?

Arbetsmiljöns betydelse för individer och resultat i svensk och europeisk ekonomi.
av David Ljung
Ur inledningen:
Hur mår vi egentligen på jobbet? Frågan ställs numera inte så ofta som tidigare. Förr profilerade sig arbetsgivare med satsningar på trivsel och trygghet för personalen. Sådant är numera ganska ovanligt. I politiken var arbetsmiljöarbetet länge ett prioriterat område. Idag ses det av styrande majoriteter som en nedskärningspost. Dessa mönster finns i både Sverige och övriga Europa.
Flera faktorer i arbetsmiljön påverkar hur vi mår. På plus-sidan finns inflytande, respekt, samarbetsanda och en välanpassad fysisk arbetssituation. På minus-sidan finns maktlöshet, diskriminering, mobbing
och fysiskt riskabla arbetsvillkor. Hur vi mår styr i sin tur hur vi presterar. Arbetsmiljön påverkar resultaten både på den enskilda arbetsplatsen och i samhället som helhet.
En sund och säker arbetsmiljö är något som varje individ har rätt till. Arbetsmiljön har dock inte bara stor betydelse för individen, utan också för samhällsekonomin. Arbetsmiljön och ekonomin är tätt sammanvävda.
Arbetsmiljöarbetet handlar också om produktivitet, sunda statsfinanser och tillväxt.
Syftet med denna korta rapport är att lyfta det ekonomiska perspektivet på arbetsmiljöarbetet. Efter några år där intresset för detta arbete sjunkit är det viktigt att värdera hur insatserna på området ska tas
vidare. Då bör även de ekonomiska faktorerna finnas med i bilden.
Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan.
 

2014-01-31

Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset

av Sheri Berman

Om författaren
Sheri Berman är professor i statsvetenskap vid Barnard College, University of
Columbia, i New York. Hon har bland annat skrivit böckerna The Primacy of
Politics: Social Democracy and the Ideological Dynamics of the Twentieth Century
(New York: Cambridge University Press, 2006) och The Social Democratic Moment:
Ideas and Politics in the Making of Interwar Europe (Cambridge, MA: Harvard
University Press, 1998).

Ur texten
Trots att dessa frågor vid första anblicken tycks enkla och raka, så har diskussionen om den relativa betydelsen av egennytta och allmännytta länge splittrat samhällsvetare, politiska tänkare och allmänna observatörer av politiken. Åtskillig modern samhällsforskning utgår från att politiska handlingar främst är motiverade av egennytta. I en hypotetisk värld vägleds väljare av sina plånböcker, partier röstmaximerar och byråkrater strävar efter större budgetar. Å andra sidan antar den klassiska politiska filosofin att det finns ett ”gemensamma bästa”, och att förekomsten av medborgare som sluter upp kring detta är av avgörande betydelse för ett sunt och väl fungerande styrelseskick.
Ladda hem rapporten via denna länk eller läs den online nedan.

2013-12-05

Ny rapport: Tre texter om skolan

av Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson, Olle Ludvigsson,
Pasi Sahlberg & Anders Nilsson

Tankeverksamhetens nya rapport innehåller tre texter.
1. Regeringens skolmisslyckande
av Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson
2. Om den svåra farsoten GERM som angriper skolor världen över
av Pasi Sahlberg
3. Essa Academy – ett exempel
av Anders Nilsson

ladda hem rapporten här eller läs den online nedan:


2013-10-26

Kina- risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?


Av David Ljung

Ur inledningen:

Tillväxtekonomiernas snabba framsteg innebär att spelreglerna på den
globala marknaden skrivs om. Inte minst växer Kina nu fram som en
alltmer dominerande aktör i världsekonomin.
Det finns en bred enighet om att utvecklingen i Kina påverkar
jobbförutsättningarna i omvärlden. Hur denna påverkan ser ut råder det dock delade meningar om. Spännvidden i debatten är stor. Å ena sidan hävdas det att ”Kina tar våra jobb”. Å andra sidan betonas det i stället att ”Kina räddar våra jobb”.
Ambitionen med denna rapport är inte att fälla något avgörande domslut om vad som är rätt eller fel. Syftet är i stället att på ett strukturerat sätt försöka måla en nyanserad bild av hur det snabbt framväxande Kina inverkar på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Europa. Vilka är hoten och möjligheterna? Var och hur kan arbetstillfällen förloras? Var och hur kan nya jobb i stället komma till? Hur ser plus- och minussidorna ut?

Ladda hem rapporten här

eller läs den online nedan

2013-09-18

Organisera eller rekrytera? En rapport om facklig förnyelse

av Erik Bengtsson, Jack Rolka och Fredrik Ståhle
ladda hem rapporten här

Ur inledningen
Det finns en klassisk historia som antagligen alla som är aktiva i arbetarrörelsen har hört i någon variant. Den handlar om hur det var ”förr” – ungefär 1960- eller 1970-talet – med att gå med i facket. En man – för
det handlar oftast om mansdominerade arbetsplatser – berättar om den tiden:
”Du vet, när jag 1971/1965/1961 började jobba på varvet/Volvo/
SKF, när jag skulle skriva på anställningskontraktet med chefen då
stod fackklubbsordföranden bredvid och så skrev jag in mig i facket
samtidigt. Det var inget att snacka om! Det var självklart att man skulle
vara med i facket. Så är det inte längre.”
Nej, så är det inte längre. I vilken utsträckning det någonsin varit så kan man diskutera. Men säkert är att det idag inte är självklart för svenskarna, och särskilt inte för de unga, att gå med i facket. Andelen av arbetarna som var fackligt anslutna år 2009 var 71 procent, att jämföra med 79 procent år 2006 och 88 procent år 1995. Bland unga arbetare – 16 till 24 år – var bara 40 procent fackligt anslutna år 2009 (Larsson 2010). Antalet medlemmar i LO:s förbund har minskat från strax över två miljoner år 2000 till runt 1,5 miljoner idag. Men att antalet LO-medlemmar minskar är delvis en annan sak än en sjunkande organisationsgrad. Det minskade medlemsantalet har bland annat att göra med att antalet arbetstillfällen inom LO-områdena successivt minskar som ett led i arbetsmarknadens strukturomvandling. Antalet medlemmar i olika fackförbund påverkar främst maktförhållandena mellan facken och vilka organisationer som blir mest tongivande i exempelvis samhällsdebatten. Men för respektive fackförbund är organisationsgraden
av större intresse. Fackets roll är ju att fungera som en försäljningskartell vars främsta syfte är att förhindra att inbördes konkurrens bland arbetarna pressar ner löner och övriga villkor.
Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan.

2013-08-28

Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömning

av
Sandrine Bony, Bjorn Stevens, Isaac Held, John Mitchell, Jean-Louise Dufresne, Kerry
Emanuel, Pierre Friedlingstein, Stephen Griffies & Catherine Senior

Ladda ner rapporten här

ur Ann-Sofie Hermansson och Anders Nilssons förord:

En backlash i klimatfrågan kan få allvarliga konsekvenser, dels därför att den kan undergräva förtroendet för den etablerade politiken och öppna för mörkerkrafter, dels därför att det riskerar att försena eller rent av att blockera den omställning till hållbarhet som är nödvändig oavsett vad som händer med atmosfärens uppvärmning.

Det finns en kritisk punkt där en stor berättelse som blandas med moralism, och allt mer kommer i otakt med fakta som undertrycks, löper risk att punkteras. Vi kan kalla det en Kejsarens nya kläder-effekt. För att undanröja risken för det bör arbetarrörelsens debatt i dessa frågor fjärmas från moralismen (inte moralen, det är en annan sak) och öppnas för även motsägelsefulla fakta och osäkerheter. Det kräver ökade kunskaper. 

Därför ger Tankeverksamheten ut denna rapport om klimatfrågan. Den är inte författad av några obskyra klimatskeptiker utan av några av de främsta forskarna vid de mest etablerade och renommerade institutionerna inom området, bl.a. Max-Planck institutet i Tyskland, Hadley Center i Storbritannien och MIT i Förenta staterna, för att nämna några. De ger en initierad bild av var forskningen om klimatförändringarna befinner sig i dag, vilka kunskapsluckor som finns och med vilken inriktning nya steg bör tas.
Ladda hem rapporten här