2014-10-19

Nu är den här - Götaverken - till minne... av Sten Östlund

”Götaverken – till minne” av Sten Östlund. En färgstark och faktaspäckad skildring av de göteborgska storvarvens öden under efterkrigstiden till 1970- och 80-talets stora varvskris och därefter. 
Sten var fackligt aktiv inom Metall på Götaverken från mitten av 50-talet till 1982, då han valdes in i Riksdagen för socialdemokraterna.

256 sidor, danskt band. Illustrerad med unikt fotomaterial från Varvshistoriska föreningens arkiv. Utges av Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg i samarbete med ABF Göteborg, Göteborgs Arbetareförening, IF Metall Göteborg och Varvshistoriska föreningen.
Enstaka ex. beställs från Adlibris.com (219 kr). 
Organisationer inom arbetarrörelsen kan beställa direkt från
redaktion@tankeverksamheten.se 
2-5 exemplar á 200 kr styck; 
6-10 exemplar á 150 kr styck; 
11-20 exemplar á 100 kr
styck och fler än 20 exemplar á 75 kr styck.
Inte bara en bildande läsglädje utan också idealisk som gåva vid avtackningar, till mötestalare och föreläsare.
Förord av Bengt Tengroth och efterord av Sören Mannheimer

2014-09-16

Istället för valanalys

av Anders Nilsson och Örjan Nyström

ur inledningen

Det ser ut som om vi har en socialdemokratisk regeringsbildare igen. Men det är en i historiskt perspektiv starkt försvagad socialdemokrati som måste söka regeringspartners i ett besvärligt parlamentariskt läge.

Under decennier har vi kunnat iaktta hur reformismen i hela Västvärlden oavlåtligt tunnats ut, förlorat sin samhällsförändrande kraft och tappat folklig förankring. Den under ett halvt sekel på 1900-talet praktiskt taget statsbärande svenska arbetarrörelsen har nu normaliserats till vad som blivit standard för europeisk socialdemokrati – ett parti som samlar mellan en femtedel och en tredjedel av valmanskåren.

Det torde vid det här laget vara omöjligt att längre förklara detta med tillfälligheter eller subjektiva tillkortakommanden av olika slag. Det är nödvändigt att ställa frågan om det inte är så att de samhällsförändringar som pågår föranleder omprövningar och utvecklingar av den socialdemokratiska reformismens strategier och metoder, utmaningar som partierna hittills inte förmått konfrontera.

Läs hela rapporten nedan online eller ladda ner den här.

2014-06-10

Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati

av Colin Crouch
Om författaren:
Colin Crouch är professor emeritus vid University of Warwick och knuten till Max Planck Institutet för samhällsstudier i Köln. Han har skrivit en lång rad böcker, bl.a. Post-democracy (2003), The Strange Non-Death of Neoliberalism (2011) och Making Capitalism Fit for Society (2013).

Ur inledningen:
Den europeiska socialdemokratin behöver skakas ur den defensiva hållning den nu har försjunkit i under många år. Det finns ingen anledning att befinna sig i denna position alls. Ojämlikhet har återigen blivit en huvudfråga; storföretagens makt skapar en mängd problem för konsumenterna, löntagarna och medborgarna; ignoransen av kollektiva behov leder till skrämmande miljöförstöring. Det handlar i allt om områden där socialdemokratin har starka positioner och den nyliberala kapitalismen är som mest sårbar. Vi behöver nå en förståelse för paradoxen varför socialdemokraterna, trots detta, i de flesta länder är tillbakapressade medan nyliberalismen triumferar; och på så sätt undersöka vilka förändringar den socialdemokratiska politiken behöver för att ta sig ur försvarspositionerna och hämta ny styrka – tillsammans
med den gröna och andra sociala rörelser i en ny allians som är mer integrerad än rödgröna valkoalitioner.
Läs rapporten online nedan eller ladda hem den via denna länk.

2014-05-07

Det polytekniska bildningsidealet och den tredje industriella revolutionen

av Anders Nilsson och Örjan Nyström

ur inledningen
Arbete och bildningssyn - är inte det ett väldigt udda perspektiv på arbetslivets framtidsfrågor idag?
Vi tror inte det. Att det kan uppfattas så beror på att diskussionen kring arbete och arbetsmarknad under senare år blivit mycket inskränkt.
Det begrepp som mestadels används i sammanhanget är ”jobbpolitik”. Vad som står i centrum där är det rent kvantitativa förhållandet mellan antalet arbetsföra och arbetsvilliga människor å ena sidan och antalet arbetstillfällen å den andra. ”Jobbpolitikens” perspektiv inskränker sig oftast till att med makropolitisk stabiliseringspolitik skapa jämvikt mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, sammanfattat i begreppet ”full sysselsättning”.
Vad människor gör och får möjlighet att göra när de arbetar, och hur detta påverkar såväl de arbetande själva som det arbetsresultat de presterar – arbetet som kulturskapande kraft och rikedomsalstrande förmåga – är oftast frånvarande i den diskussionen. ”Jobbpolitiken” har visat sig ha notoriskt svårt att komma till rätta med de envist kvardröjande problem med arbetslöshet och utslagning som sedan flera decennier plågar den moderna arbetsmarknaden. Den rymmer inte heller några redskap för att reformera arbetslivet i ett framtidsperspektiv, där det handlar om att knyta samman en politik för att bemästra globalisering och teknisk omvandling på ett sätt som befordrar ökad jämlikhet och demokratisering.

Ladda hem hela rapporten här
Eller läs den online nedan

2014-04-15

Den svenska vänsterns historia

Av Johan Lönnroth och Jimmy Sand
Ur inledningen
Jämförelser mellan olika länder i Europa lär visa att det lokala och kommunala självstyret har haft starkast förankring i Sverige och Norge. Historiker har försökt förklara det med att här saknades en stark feodalmakt och detta berodde i sin tur på att bönderna kunde dra till skogs och försörja sig där om förtrycket blev för starkt. Den medeltida bonden i Sverige hade större politisk och social frihet, deltog i större utsträckning i det politiska livet än i något annat västeuropeiskt land. Den starka centralmakten, kronan, vilade
på en allians med denna självägande bondeklass.
Kanske var det i första hand den lokaldemokratiska traditionen som gjorde att vare sig liberalismens eller socialismens revolutionära rörelser någonsin kunde göra sig riktigt gällande här. Också den långa freden efter
1809 bidrog till detta. Att det istället för militär upprustning kunde satsas på civil produktion ökade välståndet och dämpade motsättningarna. Varken statens, adelns eller kapitalisternas maktutövning blev riktigt så brutal här som i många andra länder. Med det system av ämbetsverk som under ledning av rikskanslern Axel Oxenstierna skapats under 1600-talet började en allt mer oberoende ämbetsmannakår växa fram. Maktdelningen inom staten var tydligare än på de flesta andra håll, och beslutsfattandet i ämbetsverken präglades i hög grad av rationalitet och av lojalitet mot staten framför andra
intressen.
Ladda hem hela rapporten här eller läs den online nedan:




2014-03-02

Vad kan vi vinna på att göra de sjuka jobben friska?

Arbetsmiljöns betydelse för individer och resultat i svensk och europeisk ekonomi.
av David Ljung
Ur inledningen:
Hur mår vi egentligen på jobbet? Frågan ställs numera inte så ofta som tidigare. Förr profilerade sig arbetsgivare med satsningar på trivsel och trygghet för personalen. Sådant är numera ganska ovanligt. I politiken var arbetsmiljöarbetet länge ett prioriterat område. Idag ses det av styrande majoriteter som en nedskärningspost. Dessa mönster finns i både Sverige och övriga Europa.
Flera faktorer i arbetsmiljön påverkar hur vi mår. På plus-sidan finns inflytande, respekt, samarbetsanda och en välanpassad fysisk arbetssituation. På minus-sidan finns maktlöshet, diskriminering, mobbing
och fysiskt riskabla arbetsvillkor. Hur vi mår styr i sin tur hur vi presterar. Arbetsmiljön påverkar resultaten både på den enskilda arbetsplatsen och i samhället som helhet.
En sund och säker arbetsmiljö är något som varje individ har rätt till. Arbetsmiljön har dock inte bara stor betydelse för individen, utan också för samhällsekonomin. Arbetsmiljön och ekonomin är tätt sammanvävda.
Arbetsmiljöarbetet handlar också om produktivitet, sunda statsfinanser och tillväxt.
Syftet med denna korta rapport är att lyfta det ekonomiska perspektivet på arbetsmiljöarbetet. Efter några år där intresset för detta arbete sjunkit är det viktigt att värdera hur insatserna på området ska tas
vidare. Då bör även de ekonomiska faktorerna finnas med i bilden.
Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan.
 

2014-01-31

Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset

av Sheri Berman

Om författaren
Sheri Berman är professor i statsvetenskap vid Barnard College, University of
Columbia, i New York. Hon har bland annat skrivit böckerna The Primacy of
Politics: Social Democracy and the Ideological Dynamics of the Twentieth Century
(New York: Cambridge University Press, 2006) och The Social Democratic Moment:
Ideas and Politics in the Making of Interwar Europe (Cambridge, MA: Harvard
University Press, 1998).

Ur texten
Trots att dessa frågor vid första anblicken tycks enkla och raka, så har diskussionen om den relativa betydelsen av egennytta och allmännytta länge splittrat samhällsvetare, politiska tänkare och allmänna observatörer av politiken. Åtskillig modern samhällsforskning utgår från att politiska handlingar främst är motiverade av egennytta. I en hypotetisk värld vägleds väljare av sina plånböcker, partier röstmaximerar och byråkrater strävar efter större budgetar. Å andra sidan antar den klassiska politiska filosofin att det finns ett ”gemensamma bästa”, och att förekomsten av medborgare som sluter upp kring detta är av avgörande betydelse för ett sunt och väl fungerande styrelseskick.
Ladda hem rapporten via denna länk eller läs den online nedan.