Sidor

2018-12-05

Meritokratismens värdegrund

Av Örjan Nyström

Nu finns en ny rapport från Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg, nr 61 i ordningen sedan den socialdemokratiska tankesmedjan startade år 2011.

Högerpopulismens tillväxt hänger nära samman med en växande maktställning för teknokratiskt expertstyre där mer och mer makt läggs över på institutioner utanför demokratins räckvidd. Högerpopulismens idévärld har granskats på längden och tvären, men väldigt lite uppmärksamhet har ägnats åt teknokratins ideologiska rötter, särskilt i förbindelse med dess syn på sociala klyftor i samhället. Den utmärks av en bekännelse till meritokrati – att samhällets rikedomar och maktpositioner bör fördelas utifrån vars och ens kunskaper och ansträngningar. Den som vet bäst och gör mest ska styra och belönas.

Meritokrati är ett ideal som går tillbaka till franska revolutionens kritik av det gamla aristokratiska privilegiesamhället, och kan än idag vara en viktig motkraft mot nätverksmygel och korruption. Men, menar Örjan Nyström i sin rapport Meritokratismens värdegrund: Om jämlikhet och meritokrati, är det verkligen meritokratiska förtjänster som styr fördelningen av makt och rikedom? Han använder begreppet meritokratism för att beteckna hur meritokratiska argument istället används för att maskera och legitimera klassorättvisor och blockera vägarna till ökad social rörlighet.

Analysen av värderingen av meritokrati och meritokratism ger Nyström anledning att vända och vrida på en rad grundläggande jämlikhetsfrågor inom den socialdemokratiska och socialliberala idétraditionen.

2018-09-07

Sverige som hybridstat

Av Ingvar Johansson

På den politiska dagordningen står frågor om hur Sverige bör hantera flyktingströmmar, ekonomisk migration, skatteflykt och lönedumpning. Ingvar Johansson argumenterar för att det behövs en perspektivförskjutning i synen på Sverige för att på allra bästa sätt kunna lösa dessa frågor. Sverige bör inte längre ses som en traditionell nationalstat, utan som en hybridstat.

Ingvar Johansson (bosatt i Lund) är professor emeritus i teoretisk filosofi vid Umeå universitet. Ur politisk-filosofisk synpunkt var han 1970-91 skribent i den marxistiska tidskriften Zenit, åren 2004-08 krönikör i organisationen Vägval Vänsters nätveckotidning, och redan åren 2013-16 publicerade han ett antal skrifter hos Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg; under hösten 2017 också ett par debattartiklar i den socialdemokratiska veckotidningen Aktuellt i Politiken (nr 33 och 45). Om honom som allmän filosof kan man läsa på hans hemsida (http://www.ingvarjohansson.se).
Klickar man på hemsidan på ”Side Topics” och ”Political Philosophy”, så hittar man några av hans politisk-filosofiska skrifter.

Med denna rapport, nr 60 i ordningen (sedan starten 2011), återupptas utgivningen från Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg. Efter eldsjälen och den intellektuella motorn Anders Nilssons för tidiga bortgång har ett arbete tagit vid för att Tankeverksamheten ska kunna fortsätta. Ambitionen är att det ska vara på ett sätt som hedrar Anders anda, även om formerna kan komma att förändras.

Författaren till föreliggande rapport, Sverige som hybridstat: Det krävs en perspektivförskjutning i synen på Sverige, vill tillägna Anders sin essä.

Ladda hem hela rapporten här

2017-06-28

150 år av feminism – från kvinnosak till jämställdhetspolitik

Av Ann-Marie Ljungberg, Johan Lönnroth & Jimmy Sand


Ladda hem hela rapporten här 
Ur inledningen -
... innan vi börjar, måste vi påminna oss om att inte låta oss förledas. Vad feminism handlar om är inte vågor, inte årtal, eller principer. Allt det där är nyttiga redskap för att beskriva saker. Men det är inte kärnan. Inte egentligen. Feminism handlar om liv. Liv är inte särskilt lätta att definiera eller beskriva på ett begränsat utrymme. Till sin hjälp får en ta olika vinklar. Låt oss ta en vinkel som sträcker sig mellan två poler, bara för omväxlings skull, och se vart det leder. Låt oss säga att ena polen är lidande och att den andra polen är lycka. Helt hypotetiskt.
Låt oss samtidigt påpeka att feminismen aldrig kan bestämma vad som är lidande eller lycka för alla. Men den bör kunna känna igen det ena eller det andra när den ser det.
En sak som ett fokus på lidande skulle leda till, är kanske tanken på att det under det tidiga nittonhundratalet fanns massor av svenska kvinnor för vilka rösträtten var en fullkomligt meningslös fråga. Varför skulle de bry sig, alla kvinnor, som de flesta av oss vet, fick lämna sina barn fastbundna vid bordsben medan de tvingades göra dagsverken flera kilometer hemifrån. Alla kvinnor som blev dömda till standarddomen på 28dagar i fängelse på vatten och bröd, för att ha fött barn utomäktenskapliga barn. Alla kvinnor som blev dömda för lösdriveri eftersom de inte kunde försörja sig. De som hamnade i fängelse och fick lämna bort sina barn. De som dog av brist på vård, de som dog av svält, de som blev utstötta, de som fick leva sina liv som skuggor av de riktiga liven. 
Vad vi försöker säga är kanske att lidandet är vad feminismens historia handlar om, i tillägg till rösträttsfrågan till exempel.
Det är viktigt att minnas att kvinnors specifika lidande, finns bakom varenda reform som har genomförts, bakom varje framsteg. Lidandet som det specifika lidandet för kvinnor. Inte för att kvinnor föder barn, även om kvinnor också gör det, inte för att kvinnor väljer fel, även om kvinnor också gör det, utan just för att de är kvinnor. Kvinnor är strukturellt underordnade, det vill säga, underordningen beror inte på något kvinnor gör, i så fall hade det räckt om de bara ändrade sig, men kvinnor lever i underordning för att de är något. De är kvinnor. Därför är kvinnor strukturellt underordnade.

Ladda hem hela rapporten här 

2017-04-14

Global värld - gemensam färd?

av Åke Magnusson och Anders Nilsson

Ur inledningen:
Mänskligheten har mycket gemensamt, än tydligare så när man blickar framåt. Där väntar sådana utmaningar som kräver samarbete också över statsgränser, oaktat religionstillhörighet och utan envis fasthållning vid ideologisk ankarplats. Det är inte så att dessa frågor är främmande och nya på den publika dagordningen. Inte alls, men allt klarare är att många av dem tränger på än hårdare och får betydelse i långt högre grad än tidigare. Och förändringarna i det globala landskapet har en ofantlig räckvidd, de angår och påverkar oss alla. Just detta medför att hantering av och lösningar på utmaningarna på ett eller annat sätt och på åtskilliga punkter måste vara globala, alltså en värld i samarbete.

Dessa utmanande processer pågår med brutal kraft och löper parallellt. Var och en av dem är omvälvande och svårhanterbar. Att de uppträder i tiden på samma gång, gör saken än svårare, väsentligt mer krävande.
Ladda hem rapporten här eller läs den online nedan.

2017-01-31

Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet?

En starkare ekonomisk politik är nödvändig

av Stefan Carlén och Christer Persson
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.

Ladda hem rapporten direkt eller läs den online på Slideshare