Sidor

2020-05-06

Låt ingen bli kvar i arbetslivets utmarker!

Av Bosse Elmgren


Sammanfattning

Flera hundra tusen människor i Sverige lever i arbetslivets utmarker. Det är just de som råkat allra värst ut i den arbetslöshet och det tvärstopp i ekonomin som oväntat kom över oss som en följd av corona-epidemin. Den kris som nu pågår bör ha lärt oss att alla dessa människor måste få rejäla möjligheter att fullt ut bli med i samhället och slippa vara utan jobb eller leva i otrygghet och med dåliga arbetsvillkor. 
En kronisk långtidsarbetslöshet har etablerats i Sverige. Därtill har en stor arbetsmarknad vuxit fram med otrygga jobb och ofta usla arbetsvillkor. Nu, när förhållandena ändrats snabbt och oväntat, har det blivit än värre i arbetslivets utmarker. Det är ovisst när pandemin är över och vilka långsiktiga verkningar på arbetslivet den får. 
LO, PTK och Svenskt Näringsliv har skrivit en gemensam avsiktsförklaring inför sina fortsatta förhandlingar hösten 2020 om villkoren för omställning i arbetslivet. Avsiktsförklaringen öppnar intressanta perspektiv på frågan om insatser mot otrygga förhållanden i arbetslivet. Bosse Elmgren tar i den här debattskriften upp paralleller mellan parternas avsiktsförklaring och idéerna om en allmän arbetsförsäkring. Han ställer upp två viktiga mål för politiken mot otrygga och dåliga villkor i arbetslivet:
* Alla måste kunna vara försäkrade mot att förlora sin inkomst om de blir arbetslösa utan egen förskyllan. Men en försäkring borde inte bara ge trygghet mot inkomstbortfall för dem som mister jobbet utan innebära generöst stöd för alla att komma in i eller komma igen i arbetslivet. Inte vara bara en arbetslöshetsförsäkring alltså, utan en arbetsförsäkring.
* Dessutom: kollektivavtal som ger anständiga villkor bör gälla i hela arbetslivet, på alla arbetsplatser. En lag bör stiftas som innebär att kollektivavtal, som träffats mellan fack och arbetsgivarorganisationer, kan allmängiltigförklaras, så att de gäller också när arbetsgivaren är oorganiserad och inte har skrivit hängavtal.
De här målen gäller en stor och viktig jämlikhetsfråga. Det är fråga om människor som måste få rejäla möjligheter att komma med i samhällsgemenskapen. Känna att de tas på allvar, räknas och är viktiga. Känna tillit. Kunna komma till insikt om sina egna möjligheter."

2020-04-03

Fyra frågor om miljö och samhälle

- En diskussion om åtgärder för att minska miljöproblemen

Medverkande:
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet
Johan Lönnroth, före detta vice ordförande i Vänsterpartiet och docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet
Håkan Bernhardsson, statsvetare
Rikard Ledin da Rosa, hållbarhetsstrateg och ledamot i Göteborg stads miljö och klimatnämnd samt västerhavets vattendelegation
Viktoria Janovskis, ledamot i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Göteborg
Cecilia Dalman Eek, nationell vindkraftssamordnare och före detta miljö- och stadsbyggnadspolitiker i Göteborg.

Efterord av Örjan Nyström

Ladda hem rapporten här!

Tankeverksamheten har satt ihop fyra frågor om miljön och om hur miljöproblemen hänger ihop med samhälle och ekonomi.
Vi har skickat frågorna till personer som har insyn i och kunskap om dessa områden. Frågorna är avsedda att fånga upp tankar om miljöåtgärder i samhället, möjligheterna att genomföra miljöåtgärder och i vilken grad det finns behov av dem.
Den första frågan i enkäten handlar om tillväxt, och är tänkt att anknyta till en del av de argument som förekommer i miljödebatten. Man skulle kunna tänka sig att vi, inför valet om jordens ekosystem och ekonomisk tillväxt, genast borde välja bort den ekonomiska tillväxten. Men, vilket går att utläsa av de flesta svar i enkäten, är det inte så enkelt.
Den andra frågan är nära besläktad med den första men riktar sig mer specifikt till diskussioner om begreppet decoupling eller frikoppling, vilket handlar om möjligheterna att bryta sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning. Det är omdiskuterat om det över huvud taget fungerar. Svaren på denna fråga ger argument både för att frikoppling fungerar och för att frikoppling inte fungerar, vilket talar för att frågan om frikoppling eller inte är alltför enkelt ställd.
Den tredje frågan berör de ekonomiska styrmedlen för klimatomställningen, till exempel de på flera håll använda medlen koldioxidskatt och utsläppsrätter. Men även om hur man kan förankra klimatet i handelspolitiken. De flesta svar är positiva till koldioxidskatt och utsläppsrätter, men påpekar också att de måste kompletteras, exempelvis genom att miljövänliga alternativ blir billigare. Dessutom påpekar flera att alla dessa styrmedel måste genomdrivas på global nivå.
Den fjärde frågan handlar om de demokratiska problem som kan uppstå när man genomför miljöåtgärder. Flera av svaren på denna fråga tar upp rättviseaspekter.

Ladda hem rapporten här!

2020-02-12

Demokrati och miljö

av Ann-Marie Ljungberg

Ladda hem rapporten här!
I flera demokratier i världen har man valt ledare som är klimatförnekare trots att majoriteten av befolkningen är övertygade om att klimatförändringarna sker och att de är orsakade av människan. Så är fallet i bland annat Australien, USA och Brasilien. Även här i Sverige finns det tecken på en sådan utveckling. Ett av dem är att Sverigedemokraterna, som vill att Sverige ska lämna Parisavtalet, får allt fler anhängare. I denna text reflekterar Ann-Marie Ljungberg över demokratin och dess tillkortakommanden med Brexit, COP25 och Sverigedemokraternas framgångar som exempel.

2020-01-23

Professionalisering i en ny tid

-tankar kring det socialdemokratiska strategitänkandet

av Ingvar Johansson

Ladda hem rapporten här

Sammanfattning

Ingvar Johansson lyfter i denna rapport fram dels vad han kallar professionaliseringen av Sverige, dels åsikten att jämställdhet mellan olika yrken bäst uppnås genom att alla görs till professioner. Han accepterar det förra men är helt emot det senare. Med professionalisering avses en process i vilken ett yrke faktiskt börjar kräva eller anses kräva en universitets- eller högskoleutbildning. Utgångspunkten är två av Örjan Nyströms tidigare hos Tankeverksamheten-Gbg utgivna skrifter: Professionerna och Meritokratismens värdegrund.
Johansson är förvånad över att socialdemokratiska idédebattörer inte alls tycks se behovet av att fundera över på vilket sätt den faktiskt existerande professionaliseringen borde påverka det socialdemokratiska ideologitänket. För att spetsa till saken, så hävdar han att professionaliseringen är lika viktig för svensk socialdemokrati att diskutera som tre andra mer välkända och ofta diskuterade fenomen: Sverige som del av globaliseringsprocessen, EU-fieringen av Sverige och prekarifieringen av arbetet i vissa svenska lönearbetarsektorer.  
Hans övergripande slutsats är att om man klart ser hur de fyra nämnda växelverkande processerna redan förändrat vardagslivet och de socioekonomiska strukturerna i Sverige, så inser man att socialdemokratin inte bara behöver diskutera vilken konkret politik man bör driva på 2020-talet, utan också justera vissa nyanser i den grundläggande ideologin.
Ingvar Johansson är ideologisk debattör och före detta filosofiprofessor.