Sidor

2012-11-20

Nystartszoner - möjligheter, hot eller retoriskt slag i luftten?

av Anders Nilsson
Hämta rapporten här
Finansdepartementets betänkande Nystartzoner (SOU 2012:50) är ute på remiss. I stadsdelar med ”utbrett utanförskap” vill regeringen införa vad som med ett mindre innovativt språkbruk brukar benämnas Ekonomiska frizoner eller mer egentligt Speciella ekonomiska zoner (eng. Special Economic Zones, SEZ), vilket är ett i litteraturen etablerat samlingsbegrepp för olika typer av mindre reglerade och lägre beskattade geografiskt definierade områden.
Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg är inte remissinstans, och att nagelfara detaljerna i utredningens förslag ter sig mindre meningsfullt. Vi tar i stället tillfället i akt att granska den mer fundamentala frågan om det finns någon samhällsekonomisk nytta med Speciella ekonomiska zoner i
utvecklade ekonomier och om det är verkningsfulla inrättningar för att bana väg till anställning för människor som har svårt att göra sig gällande på den reguljära arbetsmarknaden.



2012-11-15

"Är vi smarta nog för de nya jobben?"

Foto: Anders Nilsson
I måndags var Tankeverksamheten en av arrangörerna till detta seminarium som har sammanfattats av Socialdemokraterna i EU-parlamentet. Här hittar ni en summering av seminariet

2012-11-06

Är vi smarta nog för de nya jobben?

av David Ljung
Hämta rapporten här

Är vi smarta nog för de nya
jobben?

Vad behöver Sverige och Europa göra för att hänga med i
kunskapsutvecklingen?

Inledning

Att skaffa sig ett jobb var länge enkelt. På de flesta håll i Europa var detta
något som man åtminstone fram till 70-talet inte behövde oroa sig för. I
Sverige var det problemfritt ända till 90-talskrisen. Många gick dagen efter
att de avslutat en relativt kort skolgång till någon av arbetsgivarna på
hemorten, började arbeta omgående och gjorde sedan i stort sett samma jobb
fram till pensionen. Arbetsuppgifterna lärde man sig snabbt. Kompetensutveckling
var ovanligt. För den lilla skaran högskoleutbildade var jobben
säkra. Med den bakgrunden kunde man räkna med att vara efterfrågad.
Så såg arbetsmarknaden ut på den tiden. Nu har det mesta förändrats. De
enkla jobben och ingångarna har försvunnit i rask takt. Utbildningskraven
har blivit allt tuffare. Att hitta ett jobb direkt efter grundskolan är i princip
hopplöst och en gymnasieexamen räcker inte längre särskilt långt. Inte ens i
den allt större skaran högskoleutbildade kan man känna sig säker på att
smidigt få fotfäste i arbetslivet. På arbetsplatserna har bäst före-datum på de
praktiska kunskaperna blivit allt kortare. Regelbundna kompetensuppdateringar
betraktas numera som en självklarhet.
Det mesta talar för att denna kunskapsutveckling kommer att rulla på i
hastigt tempo. Kanske kommer den till och med att accelerera. Hårdnande
global konkurrens, snabbare vetenskapliga landvinningar samt ökat effektiviseringstryck
inom offentlig sektor kommer att innebära att utbildningskraven
fortsätter att öka. Arbetskraften kommer att behöva leverera på allt
högre kunskapsnivåer.
Frågan är om den klarar det. Aktuella utbildnings- och behovsprognoser
indikerar att arbetskraften – om ingenting görs – nog inte fullt ut kommer att
kunna möta kunskapstrenden. Risken är stor för arbetskraftsbrist särskilt i 
specialiserade och högkvalificerade yrkeskategorier. Redan idag finns betydande
rekryteringsproblem på arbetsmarknaden. Trots hög arbetslöshet har
arbetsgivarna svårt att hitta den kompetens de söker.
Att strategiskt reda ut hur denna problematik ska hanteras är därför viktigt.
Hur ska utbildning och kunskapsnivåer kunna matchas mot nutida och framtida
efterfrågan? Hur ser vi till att befolkningen får de kunskaper som behövs
för att kunna ta de nya jobben? Vad behöver Sverige och Europa göra för att
hänga med i kunskapsutvecklingen?
Syftet med denna rapport är att utifrån en beskrivning av aktuella trender
identifiera och analysera de övergripande strategiska övervägandena på
kunskapsområdet. Vilka är de viktigaste beståndsdelarna i en fungerande
kunskapsstrategi? Ambitionen är inte att ge några definitiva svar, utan att
försöka ställa relevanta frågor och peka på möjliga lösningar.

Hämta hela rapporten här!

Dags att skrota "full sysselsättning"?

av Anders Nilsson och Örjan Nyström

Hämta rapporten här
Utdrag ur rapporten

Det näringspolitiska spåret

I den socialdemokratiska diskussionen om sysselsättningen ser vi ett antal
spår, som i debatten ibland ställs emot varandra. Ett kan vi kalla det näringspolitiska
spåret. Här förenas en samförståndstradition i Saltsjöbadsanda med
moderna rön från vad som kallas den nya ekonomiska geografin. Centrala begrepp
är kluster, triple helix och en distinktion mellan nätverksstad och centralortsstad.
Det handlar om att verka för fler arbetstillfällen och högre sysselsättning
genom att stimulera samverkan mellan akademi, samhälle och
näringsliv för innovationsdriven produktutveckling, branschutveckling och
starkare konkurrenskraft på globala marknader - men också om att främja
inhemska tjänstesektorer genom urban tillväxt, förtätning och regionförstoring.

En som länge argumenterat i denna riktning är förre LO-utredaren Jan Edling
(Edling 2010). En handlingens man som tidigt var inne på detta spår är Göran
Johansson i Göteborg. Det är väl knappast att fara med osanning eller avslöja
någon hemlighet om man påstår att också vår partiordförande med sin bakgrund
i IF Metall är en tillskyndare i sammanhanget. Även vi har medverkat i
utvecklingen av en regional socialdemokratisk näringspolitik med denna
inriktning i Göteborgsområdet.