Blandade erfarenheter från Sverige och USA
av Jonas Olofsson
Sammanfattning
Jonas
Olofsson diskuterar i denna rapport hur nyliberala idéer har präglat politiken
och påverkat sociala villkor och ekonomi sedan 1980-talet, med betoning på
förhållandena i USA och Sverige. Den nyliberala politikens idémässiga
utgångspunkter och strukturella bakgrund behandlas, det handlar om allt från
genomslaget för föreställningar om marknaders sociala neutralitet och
effektivitetsskapande förmåga, till en tilltagande maktkoncentration och
försvagad innovationsförmåga i den privata sektorn. Nyliberalismens effekter i
form av ökad ojämlikhet, rent-seeking och försvagad produktivitet lyfts också
fram.
En pusselbit i vad som ibland kallats den nyliberala eran
från tidigt 1980-tal och framåt, skattesänkningar på höga inkomster,
skärskådas. Vilken betydelse har den så kallade Lafferkurvan haft? Amerikanen
och tillika Reagan- och Trumprådgivaren Arthurs Laffers föreställningar har
avvisats av flertalet ekonomer, både till höger och vänster på den politiska
skalan, men idén om att sänkta skatter på höga inkomster har positiva
samhällsekonomiska effekter tycks fortfarande locka många politiker. Ett
aktuellt exempel är avskaffandet av värnskatten i Sverige. Värnskatten ska
avskaffas den 1 januari 2020 i enlighet med Socialdemokraternas och
Miljöpartiet de grönas överenskommelse med samarbetspartierna Centern och
Liberalerna. Förhoppningen är att reformen ska leda till fler arbetade timmar
och bättre resursutnyttjande. I praktiken talar det mesta för att reformen inte
bara ökar ojämlikheten mellan låg- och höginkomsttagare och mellan kvinnor och
män. Reformen kommer också att bidra till att redan växande sociogeografiska
klyftor, mellan landets kommuner och mellan stad och glesbygd, blir än större.
I rapporten hävdas att en politik för jämlikhet och ökad produktivitet, för
jämställdhet och likvärdiga regionala utvecklingsvillkor, måste baseras på
något helt annat än nyliberala föreställningar om ojämlikhetens saliggörande
betydelse.
