Sidor

2013-07-27

Att förstå världen

av Anders Nilsson
ladda ner filen här


En omvärldsanalys som tecknar en stillbild är meningslös. Avsikten är att spåra förändring och rörelse. Men i detta ligger en fälla – att man tror sig förutsäga framtiden. För att undvika detta kan man hämta vägledning
från den Cambridgeska socialontologins kritiska realism som den formulerats av bl.a. Tony Lawson (1997, 2003): verkligheten och dess förändring är förvisso strukturerad enligt en objektivt verkande
logik, men i flera lager och dimensioner vilka interagerar på ett sätt som inte kan förutses.

Varken 1800-talets grandiosa historiedeterministiska eskatologier (Hegel, Marx), eller 1700-talets objektivistiska föreställningar om förändring som ett endimensionellt spel av orsak och verkan vilket i
princip är förutsägbart om man har tillräckligt med ingångsvärden (Locke, Hume), är således hållbara. Enligt den Cambridgeska ontologin gäller det även den renässans för objektivismen i sofistikerad numerisk
form som inom några forskningsfält har följt på den digitala revolutionen, t.ex. den inom nationalekonomin tillämpade DSGE-modelleneller IPCC:s klimatmodell.
Läs mer nedan eller ladda hem rapporten här