av Christer Thörnqvist och Charles Woolfson
 |
| Hämta .pdf här! Eller läs direkt nedan via Slideshare |
Ur inledningen:
Ingen händelse på svensk arbetsmarknad har under senare år väckt sådan uppmärksamhet internationellt som den sk Laval- eller Vaxholms-konflikten.
Byggnadsarbetareförbundets blockad mot en skolrenovering i Vaxholm ledde till en femårig juridisk process både i Sverige och i EU som slutade i ett svårt nederlag för fackföreningssidan. Mer om detta nedan. Laval-fallet var egentligen inte unikt, utan det sista i en rad domar i EG-domstolen som Viking, Rüffert och Luxemburg. För många inom internationell – och svensk – fackföreningsrörelse sågs dock Laval som sista spiken i den kista där rätten att försvara arbetsförhållanden och löner mot underbudskonkurrens begravdes.
Detta eftersom EU-/EG-domstolen nu definitivt slog fast att friheten för leverantörer och underleverantörer av tjänster att röra sig fritt inom unionen, med andra ord rätten till fri rörlighet för människor, arbete och kapital inom EU, vägde tyngre än EU:s ”sociala dimension” och därmed rätten att försvara sig mot sk social dumpning genom fackliga stridsåtgärder, trots att rätten att strejka är en fundamental rättighet enligt EU:s stadgar.
Arbetslivsforskare från olika discipliner har diskuterat såväl de juridiska som de praktiska konsekvenserna av Laval-fallet. Vårt bidrag till denna debatt är att tillföra en aspekt som – märkligt nog – saknats i diskussionen, nämligen upphandlingssystemets roll. Hela Laval-konflikten började trots allt med
protester mot Vaxholms kommuns upphandling av renoveringen av en skola. Vi anser att frågan har en relevans långt utanför byggsektorn, men att den blir extra tydlig där, eftersom stat, landsting och kommuner hör till de större byggföretagens absolut viktigaste kunder, eftersom de är kunder som kan beställa infrastrukturella bygg- och anläggningsprojekt i en helt annan omfattning än vad privata entreprenörer kan. Den tes vi driver i den här rapporten är att upphandlingssystemets rigiditet är ett hot mot både löner och – framför allt – arbetsförhållanden. Då Laval-domen fortfarande ligger tämligen nära i tiden när detta skrivs måste dock våra slutsatser ses som något preliminära, och snarast som utgångspunkter för kommande forskning och debatt.
Läs rapporten här:
