2012-11-06

Är vi smarta nog för de nya jobben?

av David Ljung
Hämta rapporten här

Är vi smarta nog för de nya
jobben?

Vad behöver Sverige och Europa göra för att hänga med i
kunskapsutvecklingen?

Inledning

Att skaffa sig ett jobb var länge enkelt. På de flesta håll i Europa var detta
något som man åtminstone fram till 70-talet inte behövde oroa sig för. I
Sverige var det problemfritt ända till 90-talskrisen. Många gick dagen efter
att de avslutat en relativt kort skolgång till någon av arbetsgivarna på
hemorten, började arbeta omgående och gjorde sedan i stort sett samma jobb
fram till pensionen. Arbetsuppgifterna lärde man sig snabbt. Kompetensutveckling
var ovanligt. För den lilla skaran högskoleutbildade var jobben
säkra. Med den bakgrunden kunde man räkna med att vara efterfrågad.
Så såg arbetsmarknaden ut på den tiden. Nu har det mesta förändrats. De
enkla jobben och ingångarna har försvunnit i rask takt. Utbildningskraven
har blivit allt tuffare. Att hitta ett jobb direkt efter grundskolan är i princip
hopplöst och en gymnasieexamen räcker inte längre särskilt långt. Inte ens i
den allt större skaran högskoleutbildade kan man känna sig säker på att
smidigt få fotfäste i arbetslivet. På arbetsplatserna har bäst före-datum på de
praktiska kunskaperna blivit allt kortare. Regelbundna kompetensuppdateringar
betraktas numera som en självklarhet.
Det mesta talar för att denna kunskapsutveckling kommer att rulla på i
hastigt tempo. Kanske kommer den till och med att accelerera. Hårdnande
global konkurrens, snabbare vetenskapliga landvinningar samt ökat effektiviseringstryck
inom offentlig sektor kommer att innebära att utbildningskraven
fortsätter att öka. Arbetskraften kommer att behöva leverera på allt
högre kunskapsnivåer.
Frågan är om den klarar det. Aktuella utbildnings- och behovsprognoser
indikerar att arbetskraften – om ingenting görs – nog inte fullt ut kommer att
kunna möta kunskapstrenden. Risken är stor för arbetskraftsbrist särskilt i 
specialiserade och högkvalificerade yrkeskategorier. Redan idag finns betydande
rekryteringsproblem på arbetsmarknaden. Trots hög arbetslöshet har
arbetsgivarna svårt att hitta den kompetens de söker.
Att strategiskt reda ut hur denna problematik ska hanteras är därför viktigt.
Hur ska utbildning och kunskapsnivåer kunna matchas mot nutida och framtida
efterfrågan? Hur ser vi till att befolkningen får de kunskaper som behövs
för att kunna ta de nya jobben? Vad behöver Sverige och Europa göra för att
hänga med i kunskapsutvecklingen?
Syftet med denna rapport är att utifrån en beskrivning av aktuella trender
identifiera och analysera de övergripande strategiska övervägandena på
kunskapsområdet. Vilka är de viktigaste beståndsdelarna i en fungerande
kunskapsstrategi? Ambitionen är inte att ge några definitiva svar, utan att
försöka ställa relevanta frågor och peka på möjliga lösningar.

Hämta hela rapporten här!